Bland olivolja, citroner och bortplockade stenar. Kod brun gäller för inlägget.

Jag har vid ungefär hur många antal gånger som helst berättat
om min mage och dess oförmåga till nummer 2.
Jag postade en fråga på ett gbp-forum och jajamän, det kom en del fiffiga svar.
För oss är det nämligen viktigt att inte lösa det hela genom exempelvis
linfrön då det bulkar tarmen, vilket inte är ett alternativ.
Minns inte exakt varför, men vi ska vara generellt försiktiga med tarmbulkande
livsmedel överlag.
Fiberrik kost generellt alltså.
Vilket galghumoristiskt sett också då givetvis leder till trög och förstoppad mage.
Jag gissar att vi inte ska anstränga och töja tarmen, att det är därför vi ska
vara försiktig med sådan kost.
Havregrynsgröt äter jag i princip varje dag, och jag trodde nog i min enfald
att gröten med dess fibrer skulle få min mage att samarbeta.
Så blev det inte.

Men nu till de knep jag fick, som inte har en bulkande effekt.
Olivolja.
Japp, tydligen ska den smörja tarmen, och även ha en laxerande effekt.
Olivolja med citronsmak skulle dessutom gå överleva att dricka, vilket gjorde
att jag ville satsa på just den.
Vi snackar för övrigt 1 matsked olivolja per dag.
Googlade vidare (japp, Google är finfina grejer det.) på olivolja och citron.
Förutom att få fram fakta om olivolja med citronsmak så hamnade jag på en
den sidor om hälsa.
Om att rensa levern.
Och även om att få igång magen.
I mitt fall är det förhoppningen om att få igång magen som gör att jag satsar på detta.
Om tricket i sig faktiskt rensar levern, eller om jag ens borde rensa min lever vet
jag inget om, utan jag vill rensa min tarm i första hand.
Leder det till fler hälsomässiga fördelar vore det självklart toppen.
Jag menar, jag är inne på mitt 40:e år, då bör man nog börja fundera lite över
sin dödlighet och faktiskt vidta ett gäng åtgärder.
Ungefär hur många åtgärder som helst.
För numera går det utför mina vänner. Utför. 🙂

I vilket fall.
Här hittar ni texten jag föll för.
För er som känner för läsning såhär på söndagsförmiddagen alltså.
Jag har dock valt att modifiera lite, genom att minska citronens medverkan till hälften.

Sedan i fredags tar jag alltså 1 matsked olivolja, utblandad med saften från ½ citron.
Jag intar blandningen på tom mage, alltså direkt på morgonen.
Och ja, det går alldeles utmärkt att dricka. Eller shotta skulle man kunna säga,
för det är ju inga mängder, utan drycken intas med lätthet i en klunk.
Eftersmaken är fräsch citron, det feta från oljan smakar det ytterst lite av.
I det närmaste ingenting, och nej, det är ingen lögn utan helt sant.
Tack gode gud för det, för annars hade det blivit tvärnit i shottandet efter
första försöket.
Sedan väntar jag en halvtimme med att äta frukost.

Om det hjälper?
Kanske, jag har fått gå på toaletten varannan dag istället för var 3:e-4:e dag.
Om det sedan beror på oljeblandningen eller på något annat det har jag ingen aning om.

Det som framför allt känns bra är att jag faktiskt gör något åt saken.
Min tröga mage alltså.
Och bara det känns väldigt bra.
Rent instinktivt tänker nog de flesta av oss, så även jag, att man bör ta råd
från internet med en hink salt.
I just olivoljecitronblandningens fall tänker jag såhär, att olivolja är okej,
citron är okej, och att slå samman dem inte borde leda till någon hälsomässig
katastrof.
Inte ens om jag intar den direkt på morgonen, på oäten mage.

Jag tänker ge blandningen 2 veckor.
Uteblir toaresultat eller andra positiva effekter, ja då slutar jag använda mig
av det.
Jag vill minnas att jag i mina papper från Ersta sjukhus, vilka jag slängt, också
blev rekommenderad att tillsätta olivolja i min kost.
Men jag undrar om det var 1 tesked istället för 1 matsked.
Men i vilket fall, uppenbarligen fann dietisten där någon fördel med denna olja.
Dock stod det inget om att inta den på fastande mage eller ihop med citron.

Hur som haver.
Jag kör på detta i 2 veckor nu.
Och jag hoppas på en kanonfin mage som börjar samarbeta med innehavaren av den.

Jo, en annan positiv sak som inträffade i fredags var att jag fick respons.
Från tjejen jag mejlat till och bett om ursäkt för att jag var en egoistisk
människa när jag agerade den andra kvinnan i hennes dåvarande relation.
Vi talades vid i fredags.
Vi ställde frågor till varandra.
Mindes oss tillbaka.
Personligen insåg jag att vi blivit skickligt utspelade mot varandra, hon och jag.
På precis samma sätt som jag senare kom att spelas ut mot andra tjejer,
där jag istället var flickvän och de var den andra kvinnan.
Märkligt det där.
Och så smärtsamt att inse att en del av oss går igenom livet helt skrupelfria,
helt utan ånger.

Samtalet var vänligt, respektfullt och gjorde att jag fick ett avslut.
Nej, det förändrar inte det jag gjorde.
Men det förändrar mitt sätt att kunna se mig själv i spegeln.
Skammen har blivit annorlunda.
Gjort är gjort.
Nu går jag vidare i och med att jag fått säga hur ledsen jag är.
Och säga att jag vet hur fel jag gjorde, att jag länge haft vansinnigt dåligt
samvete över det jag gjorde.
Jag kommer utan tvekan numera att kunna hälsa på henne, om vi skulle råka
springa på varandra.
Mitt behov av att titta bort i skam finns inte mer.
Hon är sannerligen en stor människa som ringde upp mig.
Jag är imponerad, för att inte tala om mycket tacksam och glad över det samtalet.
Tack!

En av de absolut sista stenarna som hängt runt min hals är nu borta.
Fantastiskt vad ett liv i full frihet får en att kunna ta beslut och
sedan även kunna agera efter det.

God söndagsförmiddag på oss alla!