Dårhus Degerman och blomjordspåsens hemlighet.

Sätter ni om era blommor?
I mina drömmar gör jag det varje år. I verkligheten not so very much.
Eftersom det är ruskigt tråkigt struntar jag som regel i mina blommors välmående till
förmån för mitt eget, vilket leder till att det hinner gå flera år mellan gångerna.
I år har jag dock varit en god blomägare och pysslat om dem med ny fräsch jord.
Och när allt kom omkring var det rätt kul. Om man bortser från all jord
som helt plötsligt fanns på varenda tänkbar yta.

Hörrni, tänker ni som jag när ni stoppar ner handen i den kolsvarta och djupa
blomjordspåsen?
Nämligen att något lever där nere och kommer att bita dig i handen med sylvassa tänder?
Eller att det i påsens oändligt djupa mörker ska finnas något krälande?
Inte?
Själv måste jag alltid ta ett djupt andetag och liksom tvinga ner handen. Och hur många
blommor jag än sätter om blir jag aldrig riktigt kvitt känslan av att något elakt lever där
nere och bara inväntar tillfälle.
Än har förvisso inget bitit eller slingrat sig på mig.
Men jag utgår ifrån att det endast är en tidsfråga.
Jag menar, hur kan man inte se det hotfulla i det här? Nåväl.

Lördag mina vänner, strax lunch på Casa Hawk och sedan Broarna runt en sväng
i den härliga solen. Inte dumt det inte!
Låt oss ha en finfin dag!

Ps, gårkvällens soprumsdykning gav inget resultat, skorna förblev ofunna
trots mina mindre graciösa försök att hitta dem. Skit. Ds.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

*

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>