Följande samtal (mumlande bland kuddarna) hördes i morse,
då Jörgens väckare ringde.
C: Vad är klockan?
J: 5.
paus
J: Just över 5.
paus
J: 20 över.
paus
ännu längre paus
C: Okej.
Jag var förvisso trött men fnissade till inombords.
Det är ett så typiskt Jörgensvar.
Att börja på, och sedan fortsätta att utveckla.
Ett par gånger.
Tills det blir mer som han tänkt sig.
Jag har lärt mig att vänta ut honom, helt enkelt.
Haha. Det lär ju bli lååånga samtal helt enkelt! 😉
Hehehe, visst är det så. 🙂
Och när man tror att han är klar, att han kommit
dit han tänkt sig.
Då fortsätter han, ännu lite till… 🙂