Judas Priests flaggskepp ekar i mitt huvud denna torsdag.

I skrivande stund ägnar jag mig åt något som är förbjudet. Snudd på tabu.
Jag dricker en Piggelindrink.
Inget fel med det.
Om det inte varit så att idag är TORSDAG.
Alltså inte helg.
Eller legitimt enligt semesterundantaget.

Jag är uppvuxen med en kristallklar regel.
Alkohol dricks inte under veckan.
Såvida det inte är semester, röd dag (som så att säga gör mitt i veckan till helg)
eller semester.

Det sitter i ryggmärgen.
Jag har det hemifrån, det var regel i hemmet Degerman.

Jag har som vuxen omvärderat den regeln.
Jag har kommit fram till att det visst är okej att dricka alkohol under veckan.
Tror jag.
Kanske.
Jo, om det är en solig eftermiddag och man sitter varmt och skönt till, då är det okej.
Kanske om man sitter med goda vänner på en uteservering, skrattar och pratar.
Eller?

Jag är oerhört kluven till detta.
Vilket irriterar mig enormt.
Jag brukar nämligen tycka att jag är hyfsat liberal i min syn på livet.
Men vissa saker, det tar emot en smula.

Hade jag suttit på puben i afton, och hejat fram SAIK ihop med likasinnade,
då hade det nog känts mer okej.

Men jag sitter hemma.
Ser inte matchen heller, för den delen.

Jag har inte semester.
Jag är sjuksriven.
Borde varningsklockor ringa nu?

Eller så är det så att både Jörgen och jag har gjort helg.
Vi är båda hemma, kanske har vi typ fredag nu.
Eller?
Ni ser, jag försöker verkligen hitta skäl som gör detta legitimt.
Fiskar efter er support att det visst är okej.
Pinsamt, I know!

Det är samtidigt lite idiotiskt att dricka något gott, känna effekten och
till råga på allt undra om det jag gör är rätt.
Då blir det jättekonstigt.

Jag tittar ut.
Det snöar. För någon timme sedan ösregnade det.
Temperaturen sjönk mot noll, så nu har vatten övergått till snö.
För att gå tillbaka till vattenform igen.
Nederbörd, på det sätt att jag vill vara inomhus, med andra ord.
Jag tokmyser.

Jag kan inte låta bli att tänka på hur mycket man påverkas av sin uppväxt.
Även när uppväxten är över för många, många år sedan.

Jag skrattar till för mig själv.
Tänker på Vickan.
Hon har levt hela sitt vuxna liv antingen i England, Australien eller på
Nya Zeeland.
Mina alkoholfunderingar skulle få henne att både skratta och snudd på himla lite
uppgivet med ögonen.
Hon säger ibland att vi är så uptight här. Inte i svenska storstäder,
men i Skellefteå.
Vi dricker alkohol som aldrig förr på helgen.
Och samtliga dagar under våra fyra semesterveckor.

Men tittar på andra som dricker utanför helgprincipen, med ett höjt ögonbryn.

Jag skrattar åt det hela, när vi pratar om det.
För jag håller med henne.
Vi har en märklig alkoholkultur. Åtminstone i Skellefteå.

Däremot vill absolut inta ha varken den känslan eller åsikten att
alkohol endast hör hemma på helgen.
Det signalerar nämligen till mig att alkohol är fel.
Och att endast rätt dag för förtäring gör den mindre fel.

Samtidigt som jag är klar över fördelarna med att endast dricka den
när man är ledig, vilket för många är just helger.

Jag vill fortfarande tycka att jag har en liberal inställning
till livet.
Men, jag inser att jag är mina föräldrars barn, trots mina 38 år.

Vissa saker har satt sin prägel på mig.
Alkoholförtäringsreglerna är en sådan sak.

Säger jag och smuttar lite på min Piggelindrink.
En torsdagkväll.
Och hoppas att mamma inte blir alltför upprörd.

Breaking the law…