Min blåsa har en blåsa som har en…

Vi har alla varit med om det här med nya skor vs. intet ont anande fötter, right?
För mig handlade det förra veckan om att jag bytte skor från de jag motionerar i vintertid
till ett par som jag föredrar vår/höst.
…jag bävar redan inför bytet till sommarens trotjänare!

Skavsår är väntade. Det hör till.
Men här blev det skavsår på skavsår.
Jag punkterade blåsan, och helt plötsligt kunde jag gå utan att halta igen.
Blåsan kom tillbaka och samma procedur följde, vid ett par tillfällen till.
Till sist hjälpte det inte att punktera blåsan, för inget hände.
Ingen vätska kom ut.
Då insåg jag att under de gamla blåsorna, som vid det här laget blivit någon
konstig typ av hård hud förmodligen fanns en finfin illagörande blåsa.
Med det sagt, doktor Degerman tog fram den lilla saxen och började ta bort
hud från tån.
Och jajamän, där under all den gamla skavsårshuden fanns en språnkarnsch ny blåsa.
Den punkterades genast och tadaaaa, jag kunde gå igen.
Tills morgonen efter, då rundan på nytt gjorde min lilltå till en källa för irritation,
och än en gång framkallade en inte alltför graciös gångstil hos mig.
Första gångerna min lilltås blåsor tömdes gick det finfint.
Efter ett par svängar senare blev läget inte fullt lika finfint.

Små saker kan verkligen göra löjligt ont.
Tänk att en så liten del av lilltån har makten att framkalla en riktigt jäkla
griniga version av mig själv.
Nåväl, nu är jag i Danmark, långt ifrån mina träningsskor.
Mina fötter kommer att vara som nya när jag väl kommer hem.
Intalar jag mig själv. (Samtidigt som jag laddar förrådet med skavsårsplåster.)

Låt oss alla ha en finfin onsdag!
Idag är mötet på Sellmer. Håll tummarna för mig hörrni!