40-årsfesten i bilder.

Här kommer bilder från helgens firande.
Mina fina och underbara gäster.
Samt det jag skrev om var och en av dem att läsa.
Låt mig säga de orden igen, ihop med bilder på dem.
Enjoy.
Det gör sannerligen jag.

Linda, tack för alla fina bilder!

Uffe, Linda och jag softar innan festen.

Anette och Kristian anländer. Vi ser även Lindas muskeljänkare.

Anna.

Kvällens i särklass mest värdefulla bukett. Anna, vilken pysslare du är alltså!

Galet trivsamma makarna Häggström anländer.

Mark skötte det här med bål till gästerna finfint. Rimligtvis fick han några att
önska att de redan var lämpligt berusade då han på sin klingande engelska
hälsade folk välkomna.

Bålen Mark serverade.

Gina, jag och Jessica står och lyssnar på vad kvällen kommer att innehålla.

Sofia, Erika och Sara.

Vädret för kvällen var perfekt.
Tomas, Patrik, Danne och Uffe softar.

Robert, Anders, Åsa, Veronica och Mange. Callan och Kristian skymtar i bakgrunden.

Fina vännen Sara och jag.

Det vackra vädret passade perfekt med min plan om att kunna äta utomhus.

Linda hade ordnat med en överrasknings-tipsrunda. Hur kul som helst! Tack!

Delar av Buredivisionen, FFOP – Friendly faces of perfection, verkar inte helt
säkra på svaret.
Eller är det bara jag som får den känslan?

Andra delar av Buredivisionen, Hompe, Robban och Lisbeth.

Danne.

Sofia och jag.

Patrik och jag.

Mamma kökstjänstade. Grymt bra jobbat mamma! Tack!

Bästa makarna Skogly. Min familj.

Anna, Sofia och jag.

Något säger mig att efterrätten Linda bjöd på kommer att hamna på
Erikas Smaskelismaskens så småningom.

Alla fester värda att kallas fest bör innehålla duckface-moment.
Håller ni inte med?

Patrik, Erika och Robert.

Vickan. Finaste syster.

Fina tjejerna!

Två underbara på samma bild. Fantastiskt. Katta och Anette.

Katta, tack för att du gjorde mig så otroligt fin i håret!

Tomas och jag.

Uffe.

Underbara Hällstens.

Linda och Robert.

Bästa vännerna från högstadiet.

Med vår Tomas. Högstadiet när det var som bäst!

Elin, Katta och Robban.

Två mamas på samma bild. Gillas!

Patrik.

Ååååhh, härliga bilden på Tomas, Sara, Anette och Kristian.

Delar av finaste Buredivisionen. Sophie, Katta, Robert och Elin.

Tack Erika för att du åtminstone försöker få Patrik att se normal ut på kort!

Vickan och Mark.

Kvällen bjöd på vacker himmel.

Jörsare att gilla. Mange och Anders.

Finaste Gina.

Här börjar det hända lite oväntade saker.

Väldigt intressant faktiskt.

Game on. Eller En Garde!, som vi säger här hemma i Frankrike.

Var och en av er gjorde den här kvällen fantastisk.
Tack!

Här under kan ni läsa om mina gäster.
Det här var min hyllning till var och en av dem att läsas på festen.

Anders Södermark.
Här hittar vi en vapentokig kille. Det som går skjutas med det skjuter han med.
I organiserad form, kanske bör sägas, då han är aktiv inom
Skellefteå Pistolskytteförening.
I skogen, jagandes älg, hittar man honom hösttid.
Han är en kille man gillar för hans otroligt roliga sätt. Han är lättsam, har nära
till skratt och har alltid ett roligt ord till övers när man springer på honom.
Till det är han en jäkligt kul kille att festa med.

Kul att veta är att vi har spenderat en hel del tid i fjällen ihop.
Stugan hans familj äger i fjällen har gästats för skoteråkning och avkoppling
många gånger.
Vid ett av dessa tillfällen upplevde vi några av de längsta sekunderna i våra liv.
Fjällvärlden, närmare bestämt Silvervägen var skådeplatsen för en stopp vi aldrig
kommer att glömma.
Jag låter resten vara osagt, men frågar ni Anders under kvällen kommer han säkert
att berätta anekdoten för er.
Det skrattades hejdlöst efter de sekunderna som var långa som timmar. Tro mig.

Anette Ejresund.
Min underbara vän vars vägar korsades första gången i högstadiet.
Sedan den dag jag föll för henne har jag gillat henne på ett sätt som varar för evigt.
Många år hinner passera innan vi ses vissa gånger.
Och likafullt är det som om vi sågs igår när vi väl träffas.
Är inte det vänskap i sin mest varma form så säg!

Kul att veta är att jag kallar henne Solstrålen.
Av den enkla anledningen att hon alltid får mig att le de gånger jag tappat
förmågan att le.
Hon är klockren.
Vi delar även tänket om miljö, vi anser att mycket här i världen går använda igen,
kanske inte i sitt grundsyfte, men väl i många andra syften.

Hon är även den som tar ställning. För många saker. Alltid för mig.
På ett tydligt och kompromisslöst sätt.
Hennes vackra blå ögon antingen gnistrar eller flammar. Hon är passion.

Hon är också en jävel på musik. Både att lyssna på den, skriva den, och spela den.

Anki Fahlgren.
Vi är inte bara barndomsvänner, utan framförallt vänner i vuxen ålder.
Det är få jag blir så glad av när min display på telefonen visar att det är
hon som ringer.
Anki är underbar på en löjlig mängd olika sätt.
Jag skulle kunna fylla hela det här papperet med vad jag känner för henne.
Men låt mig begränsa mig med att berätta att hon är hysteriskt kul,
varm och enormt empatisk.
Precis de egenskaper jag vill ha i en riktig vän.
Att hon sedan har tagit termen multitasking till en helt ny nivå,
får mig alltid att känna att jag har mycket att lära mig av henne i det fallet.

Kul att veta är att Anki är hemma här i stugan. På riktigt.
Jajamän förstår ni, min underbara vän har vuxit upp i stugan bredvid.
Vi har känt varandra alltid, och de somrar och vintrar vi umåtts här i stugan är många.

Anna Näslund.
Henne lärde jag känna som flickvän till Patrik.
Och vi visade oss fungera väldigt bra ihop.
Hon är kul och alltid lite full i fan, på ett sätt som får mig att skratta.
Dessutom är hon väldigt rolig att dricka vin ihop med.

Kul att veta är att hon är en riktig pysslare.
Jajamän, jag liksom förundras hur fina grejer hon skapar.
Är det inte smycken så är det stylandet av hemmet som bara blir sådär grymt fint!
Hon är en riktigt bra kompis att prata med.

… vi lämnar för övrigt gärna lappar till varandra på mitt vardagsrumsbord.

Björn Söderström.
Honom kommer ni att gilla hörrni!
Han är en riktigt glad kille som är social och alltid har ett glatt ord
till övers.
Han bjuder frikostigt på sig själv och jag har roats många gånger av historier
ur hans förflutna.
Att han inte är från dessa trakter hörs klart och tydligt på hans dialekt.
Det här är nämligen en utflyttad Lyckselebo.
Han är dessutom motorintresserad och är en fena på att laga det som är trasigt.

Kul att veta är att han ställer upp när det behövs.
Jajamän, det sitter inte fast någonstans då det gäller Björn.
Och ofta hinner han erbjuda sig innan man ens kommit på att fråga.

Callan Åhman.
En relativt ny bekantskap till mig som jag verkligen fastnat för.
Han har ett par av de mest glada ögon du någonsin tittar in i.
Smygrolig som satan.
Han har visat sig vara en av de här killarna som man gärna umgås med.

Kul att veta är att han har en bilpark större än festens deltagares samtliga bilar.
Japp, bil och motorintresserad så det förslår.
Att han dessutom gillar hårdrock måste väl ändå också räknas som ett plus i kanten,
tycker ni inte?

Daniel Skogly.
Jag hade förmånen att lära känna honom genom att han är Erikas kärlek.
Och senare kom att bli hennes make.
De är få jag gillar så mycket som Danne.
Jag skrattar ofta ända in i själen när han pratar.
Han är välkomnande, han möter mig alltid med en kram när vi träffas.
Han har nog ingen aning, men det gör mig precis lika glad varenda gång
han möter mig så!

Kul att veta är att Danne ÄR teknik.
Han gillar ljud, bild, datorer, ja liksom allt sådant som är helt främmande för mig.
Danne är för övrigt min partner in crime då det gäller musik.
Vi lyssnar högt. Vi lyssnar mycket. Och vi sjunger med.
Han kan, till skillnad från mig, sjunga väldigt bra!

Han har dessutom en pose som är mycket intressant.
Den innebär dörrpost, huvud och höft i en viss vinkel, ihop med en speciell blick.
Har vi tur kanske han ger oss ett smakprov på den.

Elin Johansson.
Denna naturkraft till tjej charmar mig varenda gång.
De där vackra ögonen ihop med en kvickhet sveper mig av benen.
Vi festar ihop vid något tillfälle per år och varenda gång är ett sant nöje.
Galet rolig med en självdistans som gör att hon underhåller oss med diverse
episoder som de flesta av oss inte skulle våga framföra inför publik.
Till allas stora förtjusning givetvis.
Hon är dessutom den du hittar i svampskogen likväl som på fjället fiskandes.
Ännu en av dessa schlagermänniskor som finns i ett ovanligt stort antal just
på denna fest.

Kul att veta är att hon har problem med skor.
(Eller vänta, det är nog mer kul att höra henne berätta om problemen med skor,
än att hon faktiskt har problem med skor, förresten!)
Det är bara något med Elin och skor som inte är kompatibelt.
Har vi fått lära oss under de många historier där skor och sår, blåsor och diverse
andra otrevligheter promenadmässigt varit inblandat.

Hennes gud stavas förövrigt “kaffe”.

Erika Skogly.
Frun på Casa Hawk. Mama Skogly.
Hon är mitt livs kärlek.
Den varma, omtänksamma, enkla och raka, för att inte tala om galet roliga
människa jag haft förmånen att få ha i mitt liv sedan jag var 17 år.
Jag skulle med lätthet kunna fylla hela det här papperet med underbara ord om henne.
Vilket jag inte ska.
Jag vill inte genera henne med en massa ord om alla hennes egenskaper jag tycker så
förtvivlat mycket om.
Hon välkomnar mig i sin familj. Det säger mycket om det sätt vi har varandra i våra liv.

Kul att veta om henne är att hon är mycket (jag repeterar; MYCKET) obekväm med
spindlar i sin närhet.
Hon skrattar som Muttley (i “Stoppa duvan”) när hon skrattar väldigt mycket.
Hon kan konsten att koppla igång ljud och bild då vi ska se rysare.
Till bådas stora förfäran.

Hon är matmagin personifierad.
Vilket födelsedagsbarnet genom Erikas “man ska dela med sig av det goda”-filosofi
smakar på titt som tätt. Mums.

Gina Lundgren.
En av de mer glada personer du någonsin kommer att träffa.
Hon får mig att le och skratta varenda gång.
Med henne går det prata om precis vad som helst, hon tål det mesta.

En mycket god vän till mig.
Som alltid ställer upp till 100 procent!

Kul att veta är att hon är en fena på att göra folks naglar vackra.
Med färg och form får hon till och med mina obefintliga naglar att se fantastiska ut.
Och som kontrast till det bör nämnas att hon hanterar en traktor och dess möjligheter
utan problem.

Jessica Håkansson.
Gillar ni fart och fläkt är Jessica utan tvekan tjejen ni ska festa med.
Jajamän, där vet man aldrig vad som ska hända härnäst. På ett bra sätt alltså.
Hon är lätt att prata med och bjuder väldigt mycket på sig själv.
Hon och jag har haft en hel del gemensamt som gör att hon i mångt och mycket
har varit en fantastisk människa att prata med för att bli förstådd. Mycket tacksamt!

Kul att veta är att hon är väldigt motorintresserad.
Tidigare var det folkrace och numera är det skoter eller caben hon roar sig med.
Inredningsintresse så det förslår har hon, vilket man uppfattar direkt man kliver
innanför dörren hos henne!
Dessutom är hon mamma till min gudson Casper.

Julia Fahlgren.
Mer människovarm tjej får vi leta.
Jag har vetat det långt innan jag fick förmånen att börja kalla henne vän.
Hela hennes närvaro är varm.
Den är rak, tillåtande, förstående, glad och inkännande.
Att träffa henne får mig alltid på bästa tänkbara humör.
För samtliga i Skellefteå som gillar piercing är hon givetvis ett känt ansikte.
Just för att ingen kommer i närheten av hennes skicklighet och erfarenhet.
Det var även så jag träffade henne. För en sisådär 15 år sedan.
De senaste åren har vi börjat umgås.
Hon är speciell för mig. Vilket det visade sig att jag är för henne också.

Kul att veta om henne är att hon är fenomenal på allt som lever.
Precis. Människor, djur och natur.
Hon lever vänligt i förhållande till ovan nämnda, brinner för de som inte har
en röst själva.
Och hon smittar av sig.
Precis som alla engagerade och brinnande människor som låter folk ha sin egen åsikt
trots att den inte är i linje med hennes gör att man alltid vill veta och höra mer.

Att hon är galet rolig och grymt vass får mig att skratta ordentligt varje gång
vi träffas.

Katta Nilsson.
Jag började skriva Katarina Nilsson, men det skrek så jävligt i mina ögon så
jag ändrade till Katta Nilsson. Just av den anledningen att hon heter Katta.
För mig.
En av mitt livs absolut bästa vänner. Någonsin.
Ni vet den handfull personer man lyckas hitta som går utanpå all annan vänskap.
Det är vad hon är för mig.
Jag skulle lätt kunna fylla hela denna sida med fantastiska ord om henne.
Hon är varm, vänlig, och vasst jävla klockren då det gäller att läsa människor.
Hon är tillåtande vilket gör att jag kan komma till henne med precis vad som än hänt.
Hon hanterar.
Vår vänskap började annorlunda.
Vi har prövat varandra bortom det mesta. Och bestått. Utan några som helst tvivel
eller tveksamheter.
Hon är en keeper. För alltid.

Kul att veta om henne är att hon har fantastiskt dålig musiksmak.
Jag, i egenskap av god vän, har givetvis överseende med det.
Att hon kan en del om hårdrock och överlever att lyssna på sådant gör att jag vissa
gånger kan drista mig till att lyssna på schlager och britpop.
Om jag är på bra och generöst humör.
Eller tillräckligt berusad.
Hon är till det en av de mest välklädda människor jag har i min bekantskapskrets.
Hon han matcha de mest udda plagg och få fram en grym outfit.
En jävel på att snapsa är hon också. Vilket har lett till många glada kvällar ihop.
… och många dagar efter med huvudvärk från helvetet.

Kristian Asplund.
Här har vi en kille jag gillar. Verkligen.
Jag har endast mött honom vid ett par tillfällen då jag fick honom inpå just för
att han är kärleken till min goda vän Solstrålen.
Det visade sig att han är långt mer än endast en partner till en vän.
Han är en av de bra killarna man möter under ett liv.

Kul att veta är att signifikant för denna kille är att han trots sin lågmäldhet har
en absolut fenomenal förmåga att hålla i ett samtal.
Den mest lågmälda samtalare som behåller ditt intresse med det lugna och galet
roliga sättet att uttrycka sig på.
En ordvirituos absolut.
Att han sedan gör våldsamt goda varma mackor anser jag helt klart kvala in som
ett plus i kanten.
Att han gillar Rammstein plussar ytterligare på ovan nämna kant.

Linda Widmark.
Den person jag känt längst av alla. Sedan vi var 4 år faktiskt.
Vi har till det följts åt precis genom hela skoltiden.
Hon är en av de mest glada människor jag känner. Hon har alltid ett leende till
mig när vi ses.
Och en kram, givetvis.
Det är helt omöjligt att ha en dålig dag i hennes sällskap. Eller jodå,
den kan vara dålig, men det avbryts precis i det ögonblick hon ler,
säger hej och kramas.

Hon är utan tvekan en av mitt livs allra bästa vänner!
Och kommer att förbli så livet ut.

Kul att veta om henne är att hon är en fena på att blanda drinkar. Och shots.
Farligt men jäkligt kul. Henne festar man gärna med, men alltid med en galen
huvudvärk dagen efter.
Hon, getingar och humlor don´t mix. Endast med väggar och glasrutor emellan.
Och jag vet ingen som är så grymt cool när hon gasar iväg på sin sporthoj.
Eller i sin svarta snygga muskeljänkare.

Lisbeth Johansson.
Vi träffas ett par gånger per år och varje gång är precis lika rolig.
Här har vi nämligen en tjej som är galet verbalt begåvad.
Hennes krassa humor får mig att skratta högt!
Jag har även haft förmånen att festa ihop med henne vid ett flertal tillfällen,
och varje gång
inser jag att jag ser fram emot nästa gång.

Kul att veta är att hon trivs lika bra i fjällen vandrandes eller fiskandes som i
badkaret hemmavid med ett glas gott vin en fredagsafton.
Att hon har en hårdrockande gen är givetvis något jag gillar med henne, tycker det
är en fin kontrast till hennes annars stora schlagerintresset.

Vi har även konstaterat att vi båda gillar Nordmans “Under norrskenet” väldigt mycket.

Magnus Hällsten.
Jag är glad över samtliga som är och firar denna dag med mig, utan tvekan.
Men att denna kille är här gör mig själaglad.
I och med att hans, frun Veronicas och mina vägar inte korsas på samma sätt
som tidigare så gör det mig enormt glad.
Mange är en av de här riktigt bra killarna man träffar.
Han är kul att festa med, och att bara prata med. Med honom kan man prata
om det mesta egentligen, har det visat sig.
Däremot har jag alltid varit lite halvrädd för honom, just för hans rätt
lågmälda sätt, fråga mig inte varför.
Och mitt i det lugna skrattar han alltid till på det där sättet som bara han gör.
Man trivs i hans sällskap helt enkelt.
Han är en riktigt händig kille som renoverar hus med otroligt fint resultat.
Ni hittar honom också i älgskogen när tillfälle ges.

Kul att veta att med honom lyssnar man med fördel på hårdrock. Jajamän, Iron Maiden
och AC/DC har vi konsumerat i massor.
Festerna på Kyrkogränd har varit galet roliga att vara på.
Många är även kvällarna då smurfspråket har varit det rådande språket
framåt morgontimmarna.

Michael Holmbom.
Hompe är en riktigt kul kille. Har väldigt nära till skratt och roar mer än gärna
de som befinner sig på samma plats som honom.
Han är driven som få och gillar att bygga upp och få fart på affärsverksamheter.
För närvarande driver han Coop i Bureå.
Han har ett brinnande intresse för innebandy och hockey.

Kul att veta är att han gillar hårdrock. En kväll i Piteå då födelsedagsbarnet
var chaufför hände det sig att Hompe med sin publikinsats till Sabaton förlorade
både telefon och plånbok, tack och lov bara tillfälligt.

Patrik Olsson.
Han var den snyggaste kille jag någonsin sett.
Yes, första dagen på högstadiet såg jag honom.
Och tokföll för honom där han gick i sitt ljusa hår långt ner på ryggen.
Jag var inte den enda som var intresserad, nejdå, han var en av stans mest
populära killar, så där blev det inget.
Förrän långt senare.
Vi passar däremot bättre som vänner än som par och jag har haft förmånen att få ha
honom i mitt liv ända sedan i högstadiet.
Han är liksom lugnet själv. Och jag kan var mig själv i hans sällskap.
Han får mig att trivas.

Kul att veta är att han fixar allt han rör vid.
Han har lösningar på vilket problem jag än slänger framför honom. Vilket är
väldigt tacksamt.
Att han är bekväm med mig antar jag kan härledas till att han alltid går på toa
utan att stänga dörren när vi umgås.
Tilläggas i ärlighetens namn bör kanske också göras att jag ju faktiskt inte
heller stänger dörren på toan i hans sällskap…

Robert Halvarsson.
Robban, min absoluta favorit då det gäller att lyssna på hårdrock ihop.
Jajamän, han och jag konsumerar stora mängder intressanta grupper
då vi träffas.
Han är en galet kul kille att just festa och lyssna på musik med.
Att han gillar att snapsa är lika kul som förödande, för mig.
Och även för honom, dagen efter.
Hans intresse för musik är precis lika stort som mitt, vi har bara våra favoriter
på lite olika håll.
Vilket gör att jag alltid får nya uppslag till bra musik när jag träffat honom.

Kul att veta är att Robban gillar sport. Yes, honom hittar ni både spelandes
innebandy själv, och i soffan framför diverse sportevenemang. Slaviskt.
Hans favoritlag orsakar att han får stryk om han inte passar sig.
Well, fråga honom själv vilket det laget är, så har jag inte sagt för mycket.

Sara Häggström.
Fina underbara tjejen som jag spenderat så otroligt många år ihop med.
Rolig, driven och helt orädd är hon.
Otroligt duktig på att rita. Jag är relativt säker på att hon är estetisk i
det mesta hon tar sig för.
Våra vägar korsas tacksamt fortfarande, trots att hon bor i Stockholm sedan väldigt
många år tillbaka. Och varje gång skrattar jag och tänker att jag har fantastisk tur
som får chansen att umgås med henne.
En energiinjektion rakt in i blodet.

Kul att veta är att hon är absolut fenomenal på att berätta.
Jag trollbinds varje gång jag hör henne berätta en anekdot. Jag fascineras av hennes
sätt att så fullt av liv, rörelse, känsla och skratt berätta att jag kan lyssna på
henne hur länge som helst.
Samt att hon är en jävel på att snapsa.
Vilket är precis lika kul kvällen före som huvudvärken blir hemsk dagen efter.

Sofia Hellgren.
Här hittar vi en relativt ny bekantskap för mig, vi har endast känt varandra i 1 år.
En annorlunda inledning hade vi sannerligen på vår vänskap, men det visade sig att
vissa saker i livet blir en fullträff trots annorlunda inledningar.
Hon är en kombination av värme, vänlighet, förtroende, järnvilja och driftighet.
Jag frågar ofta och gärna efter hennes sätt att se på saker just för våra
olikheter i sätt.

Kul att veta är att hon är lika bra med djur, speciellt hästar och hundar,
som hon är på att baka.
Det är inte en slump att hennes hem taggas som “Bageri Fältis” på Facebook.
Att hon är hårdrockare är givetvis ett plus i kanten enligt mitt sätt att se det på.

Sophie Söderström.
Här har vi en tjej som får mig att skratta hejdlöst.
Det är något så fantastiskt och underbart krasst med hennes humor att hon knockar
mig rakt av varje gång vi ses. Den kommer liksom helt oväntat och jag dör en smula,
på bästa sätt, varje gång.
Hon är en riktigt varm tjej med ett rejält driv, som jag gärna pratar med.
Jag har förmånen att träffa henne några gånger per år och jag ser alltid fram emot
nästa gång med spänning.

Kul att veta är att Sophie är en fena på att laga mat.
Jag har vid några tillfällen haft förmånen att få äta hennes mat.
Restaurangbesök känns helt plötsligt inte riktigt lika intressanta efter en middag
skapad av henne.

Tomas Häggström.
Min finfina vän från förr.
Han ser ut precis som på den tiden det begav sig, med de där snygga blå
och livfulla ögonen.
Många är de tillfällen som hela gänget spenderade i hans källare.
Hans familjs hem var öppet för oss alla.
Numera bor han långt härifrån och våra vägar korsas alltför sällan.

Kul att veta är att han hade en hund en gång i tiden. Som döpte idrottslaget.
Jajamän, Kita ihop med diverse märkliga siffror i fråga som 4 ½, eller 12 ¾
återfanns på deras matchtröjor.

Och jag minns tydligt att jag dansade vals med honom under 9:ornas uppvisningsdans.

Ulf Widmark.
Jag gissar att alla vi vet vem Ernst är. Kirschsteiger alltså.
Ulf är en Ernst.
En tusenkonstnär. Han mekar i allt med motor, förmodligen det mesta annat också,
lika enkelt som han slänger ihop en paj till gästerna.
Till det är han jäkligt trevlig också. Och rolig.
En sådan där person som man bara inte kan låta bli att gilla massor.

Kul att veta är att han är en fenomenal berättare.
Jajamän hörrni, han kan berätta den, i vanliga fall, mest tråkiga anekdot om en
traktor som skulle levereras till någon avkrok i Norrbotten och få den att bli
den mest intressanta och roliga historia som bara måste höra ända till slutet.
Inget har liksom en chans att bli ointressant och tråkigt när han pratar.

Veronica Hällsten.
Fina tjejen som jag gillat under så många år.
Våra vägar korsas inte längre på det sätt som tidigare gjorts, därför är jag
så galet glad över att just hon är här i kväll.
Hon är en fenomenal kombination av värme och enkelhet som skapar en genuin person
som jag tycker mycket om att umgås med.
Om det handlat om att vi pratar vid köksbordet eller dricker en god drink
tillsammans spelar ingen roll, jag har lika kul i hennes sällskap oavsett.

Kul att veta är att hon är en fena på att renovera. Vi pratar hus här.
Jajamän, dels har hon och maken gjort huset i Jörn till något otroligt speciellt
och trivsamt,
och nu renoveras ett hus i Kåge som de kommer att flytta till. Imponerande.
Att hon gillar hårdrock har fått oss att resa på musikupplevelser två
gånger ihop.
Ena gången gästades Göteborg och Ullevi för Iron Maiden, och en annan gång
passade vi på att se Scorpions den sista chansen som gavs.

Åsa Pettersson.
Det är få jag har träffat som har ett så fint hem.
Hon är intresserad av heminredning, vilket märks direkt man kliver innanför tröskeln.
Jag är synnerligen imponerad över hennes känsla för detaljer.
Till det är hon en tjej som kämpat sig igenom en livomvälvande upplevelse och kommit
ut hel på andra sidan. Det i sig är fantastiskt!

Kul att veta är att Åsa och jag vid många tillfällen druckit goda alkoholhaltiga
drycker ihop.
Det skrattas en hel del när vi träffas för det.
Absolut five-förpackningen, ni vet de små söta flaskorna, är ett stående inslag de
gånger vi träffas.
Och den 23:e augusti, då är det dags igen. Ihop med surströmming. Can´t wait!

Jag är verkligen förtjust i denna bild på Vickans och mina händer.

Här läser ni om själva festandet! 🙂