Att ha hund betyder mycket. För mig.

Det är något så speciellt med att ha Alice i mitt liv.
Jag blir glad av henne.
Hon är så kärleksfull och tillgiven.
Vi myser en hel del.
Finns möjligheten så ligger hon i mitt knä.
Jag sitter oftast i skräddarställning och hon ligger som en liten boll på mina ben.
Det är så otroligt mysigt.

Hon sover i min säng på natten. Antingen på täcket i mitt knäveck, eller under täcket som en boll mot min mage.
Och vill alltid gosa på morgonen innan vi stiger upp.

Vi promenerar mycket.
Helst i skogen, där jag har henne lös.
Hon trivs allra bäst då.
Springer som en galning. Nosar på allt. Leker med pinnar och kottar.
Vi tränar en hel del.
Kontaktövningar och inkallning.
Det är hur kul som helst.
Det här med klickerträning är riktigt kul.

Jag läser alla möjliga böcker om hundar, för tillfället.
Jag lär mig undan för undan att bli hundägare.
Numera känns det inte skrämmande, utan bara kul och inspirerande.

Det har varit annorlunda att ställa om till att tänka på någon annan än mig själv.
Att hela tiden planera utifrån Alice.
Det är nytt. Otroligt nytt.
Det går riktigt bra, haha men lite justeringar och mindre tidsoptimism ska det här gå finfint.

För min egen del har det här med Alice fått mig att bli tydligare.
Från att ha levt mitt liv utan konturer har jag gjort annorlunda.
Alice ser och känner in hur jag är.
Jag har blivit mycket mer tydlig i mitt kroppsspråk.
Till det har jag blivit mindre stressad.
Jag har varvat ned, blivit lugnare inombords och lugnare i mitt sätt att vara.
Tålamod är också något jag jobbat på.
Alice reagerar klart negativt när jag är stressad och irriterad.
Vilket gör att jag tar det mer lugnt.
Jag ser till att ha ordentligt med tålamod, så jag inte stressar upp en situation.

Jag gillar att ha hund.
Utan tvekan.

Jag blir otroligt glad av att umgås, motionera, leka, träna och mysa med henne.
Hon får mig ofta att skratta.
Däremot är jag lite obekväm med att tycka om henne så mycket.
Jag håller ju gärna folk ifrån mig av just den anledningen, att inte låta folk vara nära för att minska risken att bli sårad eller lämnad.
Det följer med även då det gäller Alice.
Att känna att jag saknar henne då jag jobbar eller gör ärenden eller bara inte har henne med.

Det gör mig sårbar.
Jag gillar det inte.
Samt tänker att det här är nyttigt för mig.

Nu är det dags för motion.
Vi ska göra oss dryga timmen i skogen.
Bättre sätt att starta en ledig dag på kan jag inte tänka mig.