Substansfri, så kan bloggen i de mest positiva och generösa ordalag beskrivas
som för tillfället.
Men håll ut, jag har inte glömt bort oss här inne.
Jag är däremot mitt uppe i två projekt, som tar delar av min tid, för att inte
tala om väldigt mycket energi. På ett bra sätt.
Jag använder och kommer att använda min blogg till lite mer än bara en blogg här
fram över.
Återkommer när jag har möjlighet att prata mer om det.
I vilket fall så har det inneburit att jag läst min blogg från första till, ikväll,
sista inlägget.
Samt kategoriserat en hel del av inläggen.
No need to say, det har utan tvekan dragit igång en hel del funderingar.
Jag är otroligt glad och tacksam över att jag har bloggat som jag gjort.
Nu läser jag inläggen med andra ögon och annan förståelse än tidigare.
Det blir väldigt kraftfullt när jag alltså har möjlighet att läsa det, istället för att
plocka det från ”minnet”.
Minnen förändrar själva händelsen väldigt fort. Den gör om, helt enkelt.
Bloggen gör att jag har möjlighet att läsa hur jag upplevde saker och ting, i dåtidens realtid.
Oslagbart kan jag berätta för er.
Med en hel del tankar och känslor i släptåg.
Spännande, förfärande, sorgesamt och glädjande.
Allt i ett.
Och som pluseffekt får jag även en bekräftelse på hur jag rör mig framåt.
Mitt liv, jag själv som person, framåt. Utveckling på bästa sändningstid innebär
genomgången av min blogg för mig.
Och många gånger har jag skrattat högt.
Hahahaha, jag är så pinsamt road av mig själv.
I morgon ska jag bjuda er på Dårhus Degermans samlade verk.
Tro mig, de lär bli fler händelser i den kategorin. Vi är liksom bara sådana.
Nu är det äntligen dags för fredag.
Jag är redo när den drar igång i morgon.