Jag gillar det här med bastu.
Av flera orsaker.
Det är varmt. (No shit, Sherlock!)
Varmt på det där sättet som gör även den mest frusna, varm.
Värmen kryper in i hela kroppen. Värmer och värmer, tills värmen nästan blir outhärdlig.
Tills man befinner sig i ett tillstånd då man nästan kippar efter luft.
Det är intimt.
Det blir en tydlig kontrast till vårt annars så påklädda sätt att framföra oss.
Beroende på vem man bastar ihop med, kanske ska tilläggas.
Befinner jag mig på ett badhus, då virar jag in mig i en handduk. Bastar jag ihop
med vänner, då virar jag en handduk runt höften. Bastar jag med Jörgen använder
jag det enda förkommande tyget i närheten till att sitta på.
Det skapar något intimt, denna form av nakenhet.
Det breddar samtal.
I bastun, där vi alltså konstaterat att det är både undergörande varmt och intimt, där
frodas också samtal.
Kan vara allt från viktiga sådana till bara allmänt galna och roliga sådana.
Vissa gånger är det tystnaden som får tala sitt avslappnade språk.
Bastande i vintertid är ultimat. Särskilt om man, som jag, har en tendens att frysa
ända in i benmärgen.
Om man är ett helt sällakap som bastar, då kommer den där lilla nyfikenheten över mig.
Jag kollar in de andra lite sådär i smyg.
Jag tycker människokroppen överlag är väldigt vacker och fascinerande.
Jag tittar på de andra kvinnorna. Konstaterar likheter och olikheter till min egen kropp.
Jag tycker kvinnors kroppar är fantastiskt vackra.
Jag kollar in karlarna.
Lägger märke till deras muskler, lägger märke till om de verkar bekväma med sig själva,
om de verkar bekväma, nakna, i mitt sällskap. Eller om jag gör dem illa till mods.
Jag kollar in deras skruv (yes, skruv och böna, det fick jag lära mig av mamma, att våra olikheter heter.)
Av absolut ren nyfikenhet, jag kan liksom inte hjälpa det.
Jag försöker att inte kolla in den, men tja, jag kollar ändå.
Diskret, för jag vill inte göra någon obehaglig till mods genom mitt tittande.
När man väl nått den kritiska punkten för vad man klarar av, när kroppen
dryper av svett, pulsen känns farligt tydlig, och man har en lätt känsla av att vara kokt,
hjärnan känns smulans kokt den med, då är det dags för den härliga duschen.
Vattnet känns fräscht, svetten tvättas bort, pulsen återfår normal styrka, och en trötthet
smyger sig på.
Avslutningsvis smörjer jag in mig med en godluktande hudlotion, sätter på mig
pyjamasbyxor och en alldeles för stor t-shirt.
Sedan njuter jag någon timme till i soffan, innan det är dags att göra natt.
Mycket trivsamt.
Jörgen och jag bastar som regel varje söndag.
Det fungerar som härlig avkoppling och uppladdning inför en ny vecka.
I afton var det även undergörande för en smärtsam rygg.