Mitt Lag och jag tar planenligt och sedvanligt
uppehåll under sommaren.
Det innebär att vi inte träffas något på Kliniken,
utan har kontakt via mail.
Våra träffar drar igång i augusti igen.
Känns bra att vi har kontakt via mailen
under sommaren.
Det hjälper mig att fortsätta på inslagen väg.
Det är lätt att gå vilse i den här djungeln, vet ni.
Eller att lalla iväg på avigvägar, sidospår eller tappa
fokus händer väldigt lätt.
Därför blir kontakten via text viktig.
Vid dagens träff blev det tydligt att jag
trampar runt i gamla mönster.
Vilket jag inte såg själv.
De är bra K och L, mitt Lag.
De fick mig att titta på mig själv med
deras ögon.
Som vanligt blir jag alltid lika förvånad,
överraskad och irriterad när jag inser att
jag lallat bort mig själv.
Jag ska berätta mer om det en annan dag.
Jag har smält det hela och är inte irriterad
på mig själv längre.
Utan det känns bra att vara på rätt spår,
och veta vad jag ska jobba på, och på
vilket sätt jag ska göra det.
Förändring, att göra annorlunda is the name
of the game.
Låter bekant, eller hur?