Mina föräldrar, läs pappa, hade ett spännande samtal härom dagen.
_______________________________________________________________________
En exalterad pappa hördes pratandes med sig själv inifrån köket:
Reefridjoreijtår. Refriiidjooreijtååår.
En ännu mer exalterad pappa frågade inifrån köket:
Solveig, SOLVEIG! Vet du vad REFRIDJOREIJTÅR betyder?
En kanske inte fullt så exalterad mamma liggande vilandes i soffan svarade:
…mmm.
En triumferande följdfråga levererades genast inifrån köket:
Vad betyder det då?
Svaret från soffan kom ihop med antydan till en suck:
Kylskåp. Fridge kan man förkorta det till, om man vill.
… här kan jag i det närmaste svära på att min far tog några danssteg inne i köket medan han småsjöng:
Reefridjoreijtår. Refridjoreitår. Frrriddjj.
Samtidigt som mamma, förmodligen väldigt nöjd, fick återgå till sitt aktiva vilande.
… och där satt jag med en grundmurad känsla av att mina föräldrar inte är riktigt navlade.
_________________________________________________________________________
Så mina vänner, nu har Vickan och Mark äntligen anlänt!
Jajamän, igår afton anlände de på såväl svensk mark som Sjöbottenmark.
Det är otroligt hur mycket man kan längta efter någon.
Återseendet blev kärt. Som alltid!
Vi har för övrigt ett par dagar på oss att bli varma i kläderna rent språkmässigt
innan vi för en period lägger svenskan på hyllan.
… det ska bli intressant att höra om min far lyckas klämma in sin upptäckt av
engelskans ord för kylskåp i någon konversation.
Av 32 utländska gäster tycker jag att han har goda utsikter att lyckas med det,
håller ni inte med?
