Das Pärla.

Min silverkula till Golf gick igenom besiktningen idag hörrni!
…min pärla!
Att den passerade med flying colours var förvisso väntat, den har nämligen besökt
en verkstad sedan i måndags, då den mindre galant passerade bilprovningen.

Tagning två.

Nu är det ruskigt nära helg mina vänner!
Endast en timmes pappersjobb i morgon bitti skiljer mig från härlig ledighet.
Ett besök i Julias studio är också inbokat gällande förmiddagen.
Japp, er Cicci har sjabblat med en av sina piercingar och nu behövs
professionell hjälp.
Jag hoppas hon kan rädda den, annars tar jag ut den och tar om den när
området läkts.
Jag har köpt diverse bra-att-ha-produkter på Apoteket då det gäller att styra upp på
krånglande kroppsutsmyckningsområden.
Jag kommer att behandla den i lugn och ro under aftonen och under natten, så får
jag höra i morgon om jag kan behålla den eller inte. Håll en tumme för mig hörrni!

Man pratar ofta om risken för infektion då det gäller piercingar.
Vilket är klokt.
En nygjord piercing ska nämligen skötas om. Annars kan det bli problem.
Så är det bara.
Även helt läkt finns all anledning att komma ihåg att händerna ska vara
väldigt rena om man rör vid den. (Mental notering och påminnelse till mig själv.)
Jag har sammanlagt haft 14 piercingar (i nuläge har jag 10) och när jag tänker
tillbaka är det endast 3 av dem som krånglat.
(Där ett av dem var något så till synes enkelt som ett hål i örat som aldrig ville läka.)
De andra som krånglat har gjort så när de varit flera år gamla, jag har alltså inte
haft problem med dem under själva läkningsprocessen.
Den enda jag varit tvungen att ta bort på grund av problem var den i örat.
Vilket gör att jag har åsikten att piercingar sällan krånglar.
Och om de skulle krångla så finns det synnerligen goda chanser att läka dem
fina igen.
3 av 14 möjliga (under alla 35 år jag varit nåltagen) talar om för mig att risken
för problem är försvinnande liten.

I vilket fall.
I går blev jag med all tydlighet påmind om att jag har en del att jobba med då
det gäller vem jag är. Hur trygga och säkra ben jag står på.
Jag vill (och behöver) hitta tillbaka till där jag var i välbefinnandet för 1.5 år
sedan, tiden då de flesta instrument i bandet spelade harmoniskt.
… nåväl, påminnelse när den är som bäst. Om man strävar efter att se något positivt
i det som annars kändes rätt negativt.

Nåväl, nu är det aftonlunk som gäller.
Låt oss alla ha en behaglig torsdagskväll!