Förberedelser. På annorlunda sätt.

God morgon folket!

Idag ska jag gästa en speciell dag i två personers liv.
Julia och Robert gifter sig, och jag är bjuden att fira den dagen och kvällen ihop med dem.
Ska bli lika roligt som spännande.
Eftersom jag bryter helt ny mark och far själv, så känns det alltså mycket spännande.
Herregud. Jag ska gå själv!
Herregud. Jag ska gå HELT själv!

När jag fick inbjudan kände jag hur en viss nervositet kom över mig.
Men känslan av förväntan var klart starkare.
Så har det känts hela tiden. Fram till nu,
dagen D.
Jag vaknade redan vid 6-tiden i morse.
Förvisso utvilad, för jag sov innan midnatt, men jag känner fjärilarna i magen.
Förväntanskänslan är överröstad av nervositeten.
Tankarna om huruvida jag kommer att bli helt ensam kör igång.
Kommer jag att kunna ha roligt och fixa att delta aktivt i umgänget
till middagen?
Och hur blir det när det trygga med bordets mingel upphör?
Då har jag inte ens mina bordsgrannar att luta mig mot.
Den typen av tankar susar omkring.
Det går heller inte att ifrågasätta dem, vilket jag i vanliga fall skulle ha gjort, eftersom jag inte har någon som helst pejl på dessa människor och denna helt nya situation.

Däremot kommer inte flykttankarna.
De som i vanliga fall skulle göra att jag meddelar att jag blivit
sjuk, och följaktligen inte kan komma.
Absolut inte.
Jag känner mig fortfarande glad och förväntansfull.
Ny och totalt främmande situation, då hela sällskapet är lika totalt nytt som främmande.
Och ändå känner jag mig glad och förväntansfull, mitt i allt det nervösa, som sagt.
Jag har en riktigt bra socialt fungerande mask.
Däremot hoppas jag att jag inte känner mig tvungen att behålla den på alltför länge.
Utan jag kommer att jobba på att känna mig tillräckligt avslappnad att den masken endast blir kortvarigt använd.

Nåväl…
Jag räknar med att överleva.
Jag räknar med att ha roligt dessutom. 🙂

Mitt på dagen bär det av till Hufvudsaken för att göra en fin håruppsättning.
Jag lämnar bort mitt hår för, i princip, första gången på typ 14 år, till någon annan
än Katta.
Det var givetvis inte självvalt, oh nej!
Men då hon har den goda smaken att göra något riktigt kul i helgen, som gjorde
håruppsättning till en bröllopsbjuden Cicci omöjlig, rekommenderade hon en kollega för
uppgiften istället.
Vilket ska bli intressant.
Och garanterat supersnyggt!

Jag återkommer med uppdateringar angående förberedelserna inför vigsel och bröllop.
Det kan tänkas bli en del inlägg som mest handlar om nervositet och förväntan.
Men håll ut, lev igenom det med mig.
Det varar endast idag. 🙂

Strax morgonpromenad, det lugnar både en stressad kropp och ett stressat inre.