Häxstrået.

Vad är det som är långt, snabbväxande, återkommande, irriterande och alltid oönskat?
Rätt gissat: häxstrået.

Det där ovälkomna hårstrået, oftast växande på något sådär semisynligt ställe typ käklinjen (i mitt fall) eller halsen eller något annat skumt ställe där man just så pass inte själv ser det.
Men irriterande nog är mycket synligt för andra.
Ofta är de svarta och grova, men mitt är faktiskt helt oväntat vitt.
Jag har haft det i massor med år och jag tar såklart bort det direkt jag blir varse om att det växt ut.
Vilket kan hända från i princip en dag till en annan.
Känns det som i alla fall… det egentliga förloppet är förmodligen betydligt längre – som veckor.
Men varför det känns som det kommit bara på någon dag är att man liksom alltid blir överrumplad av det.
Från att inte ha känt det (och kanske för några veckor glömt bort att man faktiskt har ett) till att det blivit flera centimeter och man hinner undra hur många som sett det och blivit förfärade över synen.

I vilket fall, här är mitt. Hepp!
I ärlighetens namn blir jag alltid smulans imponerad över hur ståtligt det är,
i all sin fulhet alltså.

Om några veckor behöver det plockas bort igen, som alltid.

Låt oss alla ha en finfin söndag, min ska spenderas med sömn. God morgon och god natt.

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *