Det här är grejer, hörrni!
Linda och jag har lämnat Lidingö och Camilla för Hammarbyhöjden och Anette och Kristian.
Kärt återseende.
Att på Sergels torg hålla utkik efter Solstrålen…
Hur surrealistiskt är inte det?
Och när hon kom emot oss, som det vore det mest naturliga i världen.
Jag log och skrattade men kunde faktiskt lika gärna ha gråtit.
Känsloyttringar ligger hyfsat nära varandra när intensiteten är hög.
Att träffa henne är verkligen kul.
Hennes Kristian är förövrigt en bra kille. Jag visste det redan förra gången jag träffade honom.
Det är något skönt över honom.
Och något som signalerar att han är en bra kille.
Jag kan inte förklara det, jag vet det bara.
Så en mycket bra afton och kväll är i sin linda.
Vi har det verkligen bra på vår storstadssväng.
Än en gång, gästfrihet är verkligen en röd tråd i vår vistelse här i storstan.
Vi hade det toppen hos Camilla.
Åt och drack gott, myste på i största allmänhet.
Fick träffa hennes tjejer och hennes kärlek.
Jag vet inte hur hans namn stavas, så i brist på bättre skriver jag Torbjörn. Han är islänning och jag vet att jag stavar fel, men min känsla för honom är rätt. Så jag anser mig förlåten bara därför.
Jag lyssnade trollbundet på hans isländska när han pratade med sin dotter.
Vilket underbart vackert språk.
Roligt var det att få träffa honom.
Vi äter och dricker gott, umgås och har det allmänt väldigt bra.
Skrattar väldigt mycket också!
Camilla och jag hade planerat att jobba på Projekt B under vår vistelse hos henne, vilket vi gjorde tidigare idag.
Jag menar inte att vara kryptisk, det är inte hemligt på något vis, men jag väljer att inte prata alltför öppet om det än.
Det kommer.
Linda var en fantastisk input under det arbetet.
Jag ska berätta mer om det så småningom.
I vilket fall.
Ikväll lyssnar vi på metal.
Japp, vi förbreder oss för festival i morgon.
Det här blir suveränt.
Jag längtar efter att vara en av 50 000 pers på en yta, där alla är samlade av samma anledning.
Just nu lyssnar vi på Ghost och Metallica.
Can´t wait tills jag ser dem i morgon.
Fler Skelleftebor är på ingående till Stockholm.
Bekanta till mig.
Vem vet, kanske ses vi i publikhaven. Kanske inte.
Det är bara kul att liksom veta att det är fler jag känner som kommer att vara på samma ställe som jag.
I samma ärende.
Och njuta lika mycket som jag.
Sedan, till er som har mig på Facebook, visst var jag fin i AIK-tröja?
Johodå, er Cicci poserade i den svartgula vackra färgen.
Det var svårt att undgå ramaskriet i hockeysverige som gungade Skellefteå i sina grundvalarna igår.
Så jag passade på att vara solidarisk.
Jag må vara oinsatt, men jag är givetvis solidarisk med den svartgula färgen.
Alltid.
Och jag vill nog tycka att jag klädde fantastiskt i Lindas hoodie också, by the way!
Låt oss alla ha en härlig torsdagsafton!