Ubertidigt sänggående ger ubertidigt uppstigande.
Jag vaknade utvilad redan vid 6-snåret, hur skönt är inte det?
Känner mig väldigt tillfreds efter samtalet igår.
Idag kommer jag att märka hur vi landat i det, om vi är där vi vill
vara eller om vi vill justera något.
Vilket är helt okej om det är så. Det betyder absolut inte
att vi är tillbaka på ruta 1, tvärtom.
Mönster tar tid att bryta och justeringar efter hand är fullt naturliga.
Vi vet alla att Rom tog ett par dagar att bygga.
Och innan jag går loss totalt i floskelhavet väljer jag att avsluta detta inlägg med en varm god lördagsmorgon-hälsning från mig som ligger skönt nedbäddad under ett varmt täcke, med en sovande Alice vid mig.
Njutfulla morgon