Klatchigt grått även denna dag.
I morse sågs, kanske med ett rejält mått av önsketänkande, något blått skymta
i det gråa. Det visade sig givetvis vara en synvilla.
Solen känns så avlägsen att man på allvar undrar om den någonsin existerat.
Har den det?
Så, föreläsning med Sanna Lundell på Statt igår afton alltså!
Tack och lov var Linda och Kicki ute i helt rätt tid och tog några av lokalens
absolut bästa platser.
Vi hade definitivt vip-feeling där vi satt i våra club-fotöljer med tillhörande bord
att ha den serverade drickan och snacksen på.
(Till skillnad från många andra som i brist på sittplatser gjorde ett styvt
jobb med att ståendes längs väggarna lyssna på föreläsningen.)
I vilket fall, föreläsningen var bra.
Den gav en övergripande bild av medberoende.
En del statistik kändes ny och intressant att ta del av.
Jag hade däremot önskat att hon beskrivit hur medberoende faktiskt ser ut.
Inte bara begreppet, utan hur det ser ut i vardagen.
Vilket förmodligen kan vara svårt att föreställa sig om man inte har egen erfarenhet.
Jag tror hennes föreläsning hade fått mer tyngd om hon beskrivit hur medberoendet
sett ut i hennes vardag.
Kanske utgick hon från att många av oss i publiken redan sett och läst
”Djävulsdansen” hon gjort och skrivit ihop med Ann Söderlund.
Där berättar båda om sig själva, sina erfarenheter varvat med samtal gjorda med andra
i liknande situationer.
Jag hade önskat att hon tagit med mer av det även igår.
På det hela taget var det dock väldigt intressant och jag är glad att jag hade
möjlighet att lyssna på henne!
Föreläsningen drog igång tankar på hur alkoholmissbruk i olika varianter
funnits i mitt liv.
Ofta är det bara som dåliga minnen från ett annat liv någonstans långt bak i
huvudet, föreläsningen pillade lite på locket till dem.
Det är inte ofta jag pratar om det. Det är inte känsligt på något sätt, det
är mer att ämnet tillhör gruppen ämnen-man-egentligen-inte-pratar-om.
Å andra sidan, skulle jag prata om det föredrar jag gärna att prata med
folk som har egna erfarenheter av missbrukare och det medföljande medberoendet.
För då gör det inget om jag inte kan förklara hur jag menar, om jag tappar
ord eller faktiskt inte förstår själv. De vet precis vad man pratar om likafullt.
Vilket gjorde att jag efter föreläsningen tog kontakt med den jag haft stort utbyte
av att prata med gällande det här. Vi bokade in en lunch redan i morgon.
Det är många månader sedan vi träffades vilket gör att jag ser
fram emot att äta ihop, prata om allt mellan himmel och jord och njuta
av hennes vansinniga galghumor.
Låt oss alla ha en finfin onsdagsafton hörrni!
… trots dag 5849 utan tillstymmelse till sol.
(Och ja Erika, rubriken gör sig bäst med franskt uttal. ;))

… jag hade bara ingen vettig bild att förgylla inlägget med.
Därför tänkte jag att en bild på Alicegurkan liksom inte kan bli fel, right?
Finemange! 🙂
Oui! 🙂