Jag befinner mig i chock.

Den här kvällen blev inte bra. Alls.
Den var bra fram tills för 45 minuter sedan, men nu, nej nu känns den skit.

En av mina grannar ringde på min dörr i afton.
Vi har bott i samma trapp länge men har just så pass växlat ett ”hej”.
Nu ringde hon alltså på, så jag förstod rätt direkt att hon hade något på hjärtat.
Vilket hon hade.
Som rörde Alice.

Det visar sig nämligen att Alice skäller, gnyr och lever om när jag inte är hemma.
Att höra det kom som en chock.
För jag var säker på att det gick finfint att lämna henne hemma själv.
Men det gör det alltså inte.
Min granne berättade att hon inte ville gå till styrelsen utan heller gå
till mig direkt med detta.
Vilket för mig är väldigt tacksamt givetvis!

Vi pratade länge och väl, grannen och jag.
Och hon berättade att hon är sjukskriven sedan en tid tillbaka, och har
alltså varit hemma dagtid och hört Alice skälla.

Fan så smärtsamt.
Att höra att min hund inte mår bra när jag lämnar henne.
Jag har lust att gråta, så jobbigt känns det.
Jag lämnar henne alltid hos mina föräldrar då jag ska bli borta några timmar,
då vill jag ha henne hos dem.
Men far jag iväg en timme eller två har jag lämnat henne hemma.
Jag vet att hon sitter i fönstret och tittar ut.
Är det därför hon skäller? För att hon ser något intressant där ute?
Eller är det för att hon vantrivs med att vara själv.

Alltså, herregud så grymt dåligt samvete jag får för att jag lämnat henne
hemma och nu alltså får veta att hon skäller och förmodligen inte mår bra och
är stressad.

Fan, fan och åter fan.

Min granne är sjukskriven dryga 3 månader till, och sa till mig att hon mer
än gärna tar Alice när jag är borta.
Att hon skulle gilla sällskapet, och att hon gillar att vara ute och promenera, och
att Alice då är ett välkommet sällskap.
Hur gulligt är det inte av min granne!
Vi känner inte varandra mer än ett ”hej” i förbifarten i trapphuset.
Och hon erbjuder sig att ta hand om Alice när jag inte själv är hemma.

Givetvis är det inte ett alternativ att ha henne där jämt, det säger sig självt.
Men jag tänker mig att mamma och pappa kan ha henne, precis som nu, då jag är borta
längre stunder.
Och de kortare stunder jag är borta, och inte av någon anledning kan ta med Alice,
då kan jag fråga min granne.

Jag sitter här liksom halverst i chock.
Dels för att jag just fått veta att Alice inte alls mår bra när hon är själv,
och dels för att jag i morgon kommer att lämna henne hos min granne några
timmar förmiddag/mitt på dagen.
Jag lämnar henne till en vilt främmande människa.
Bara det känns jättekonstigt.
Och jobbigt som fan.
Men å andra sida, hon skulle vara ovärderlig som hjälp de gånger jag bara behöver hjälp
med passning en timme.

Herregud så många känslor som susar igenom kroppen och huvudet nu.
Min första reaktion var att jag måste gå och äta.
Vad som helst, ta hit det.
Min andra tanke var att jag inte kommer att kunna ha kvar Alice.
Att jag är borta för mycket, och att ha hundvakt så mycket är inte förenligt
med hur jag tänker mig själv som hundägare.
Fan, fan, fan återigen.

Men nu, halvtimmen efter att grannen och jag stängt dörrarna bakom oss, så tänker
jag att jag ska ringa mamma.
Kolla hur hon ställer sig till att ha Alice betydligt oftare än vad de har idag.
För min granne är som sagt bara sjukskriven en viss period.
Att hänga upp mig på hennes vänliga erbjudande ska jag förvisso, om jag känner bra
vibbar efter morgondagens skötning, men ändå, nej jag vill absolut inte bli
beroende av henne.

Men så himla snällt av henne. Hur gulligt som helst att inte gå till Styrelsen först och
framföra sina åsikter om att min hund skäller och lever om.
Och sedan att ta sig tid och faktiskt stå och prata med mig en längre tid, samt då
även erbjuda sig att ta Alice när jag själv inte har möjlighet.

Jag måste fan ta och smälta det här.
Herregud, hela jag kännas bara kaos just nu.

Vad har jag utsatt Alice för, usch jag får lust att gråta.
Tur min granne kontaktade mig, annars hade jag inte haft den blekaste aning om
att hon inte mår bra när hon är hemma själv.

Nu hade en chokladkaka, smågodis, kakor, bullar, ostkrokar och cola suttit jäkligt bra.