Jag lovar, det är jag, fast jag låter som någon annan.

Hmm, som nybliven med hund inser jag att jag pratar bebisspråk.
Med ord och röstläge som inte riktigt känns som jag.
Haha, jag försöker skärpa till mig, jag lovar.
I bästa fall lyckas jag begränsa mig till att bara prata till Alice
med en smulans ljusare röst.
Märkligt det med givetvis, MEN å andra sidan vet Alice då att det är just henne
jag pratar med/till.
Och ingen annan.
Är det okej då, eller har jag bara hittat ett sätt att rättfärdiga att jag pratar som en väldigt märklig version av mig själv?

Hur låter ni andra som har djur?
Gör ni som jag, som alltså använder ett annorlunda röstläge, och kanske lite lustiga ord, eller pratar ni med er värdighet i behåll? 🙂

Idag blir det en riktigt soft dag i stugan.
Morgonmotionsrunda strax. Senare blir det lek och utmaningar ute på gården.
Ska bli riktigt kul.

I afton blir det ett glas vin eller två med Sofia, Albin och Alice.
Eller, Sofia och jag står för vindrickandet medan lillkillen och vovven får dricka något som faller dem mer i smaken, och som respekterar åldersgränsen på ett lagföljande sätt.

En lördag helt i min smak.
En riktigt njutbar mix mellan motion, lek, avkoppling och umgänge.

God lördagsmorgon på oss alla.

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *