Jag pratar hellre med en gråsten.

Är på helvetes dåligt humör i afton.
Har haft ett antal absolut hjärndöda samtal idag.
Intelligenskvoten har legat farligt nära amöbastadiet.
Och det får mig att ruttna i huvudet.

Stimulans: 0.
Input: 0.

Så nu sitter jag här, och inser att Laget i tisdags hade väldigt rätt på
en rad punkter.
En av dem var att jag skulle må bra av mer tankemässig stimulans.
Jag tycker om att både tänka och prata.
Och då gäller det att göra det med människor som faktiskt stimulerar
och utmanar mig på det planet.
Liksom roliga, utmanande, rappa, vänliga och varma samtal.
I skrift eller öga mot öga.
Umgänge som stimulerar helt enkelt.

Idag slog det mig hur rätt de har i det.
Att jag är understimulerad rent intelligensmässigt.
För den här dagen har bjudit på alltför många hjärndöda konversationer,
som absolut inte gett mig någonting.
Tvärtom. De har tagit min energi bara genom att inte tillföra något.
Själadödande möten med folk skulle man kunna kalla det.

Och jag kräks ta mig fan en smula i min mun just nu.
Kanske kräks jag till och med över hela framsidan på min tröja.
Av tristess, irritation och frustration.
Jag ska skriva bättre om det här när jag inte är på det här humöret då
det mest kommer ovårdat språk från mitt tangentbord.
Jag återkommer i ämnet. Var så säkra.
Det här ska bli början på något nytt.

Over and out.