Jäst strömming och gästande sällskap i en mix som tilltalade.

Surströmming är lätt med på min 5-i-topp-lista över bästa maträtter ever.
Den listan på 5 är i själva verket minst 10 maträtter, men ja, ni fattar grejen.

Jag gillar allt med den. Förutom benen i och för sig.
Så jag kör på filé, som jag rensar en gång till.
Så gott som benfritt och mycket mumsigt.

I afton var sällskapet lika tilltalande som klämman i sig.

Linda, min fina mysiga vän, som jag känt sedan vi var 4 år, samt
Anneli, som jag lärde känna för sisådär 12 år sedan (rätta mig om jag
har fel här).
Vi är alla tre galna i surströmming.
Valet av middag för vår träff var milt uttryckt, stensäkert.

Det som gjorde kvällens möte speciellt var att Anneli, som sedan flera år tillbaka
titulerar Irland som hemma, är tillbaka i Skellefteå på besök.

En träff var given, och tja, valet av middag precis lika givet.

Timmarna susade förbi.
Märkligt vad tiden går fort när man trivs i kubik.

Fisken var god, sällskapet, om möjligt, ännu godare.

Det är något speciellt med att umgås med människor man känner väl.
Och då kan ”känner väl” även betyda att man inte umgås mer än vid
ett tillfälle per år.

Anneli är ett suveränt exempel på just det.
Vi har inte träffats på riktigt länge, jag missade förra gången hon gästade
Skellefteå.
Så vi snackar något år här.
Ändå är vår vänskap inte trevande, vi måste inte känna oss för när vi träffas.
Den är klockren, och vi tar vid där vi slutade sist.
Personligt, privat och roligt i en mix som passar mig finfint.

Jag kunde vara mig själv.
Jag fick inte behovet av att ta på mig min mask, som jag förvisso hade med
i väskan, om utifall att. Men, nej, den behövdes inte.

Jag gillar den typen av umgänge väldigt mycket.
Den spiller ingen tid. Den fånar sig inte. Ljuger inte.
Den är okomplicerad.
Och jag trivs med mig själv i hennes umgänge.

I båda deras umgänge.

Linda och jag träffas alldeles för sällan också, men vi klockar in
ett antal gånger per år.
Henne har jag spenderat hela mitt liv med, i stort sett.
Vi kommer att vara nära vänner tills den första av oss viker in årorna.
Vilket känns mycket tryggt.

En speciell mix av vänner träffades alltså i afton.

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

2 svar på Jäst strömming och gästande sällskap i en mix som tilltalade.

  1. Anneli skriver:

    Tack för en mycket trevlig afton. Jag blir jätte glad att höra att du känner att du kan vara dig själv tillsammans med mig 🙂 Jag känner samma sak med dig. Vi är två så lika men ändå så olika. Det är kanske därför det fungerar?

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *