Lördagskväll Casa Hawk-style. (Eller hur man på bästa sätt förlänger livet.)

Okej, 03.15 kom jag hem. Sommartid alltså, tack och lov!
Massor med tack till Patte som skjutsade oss! Och som räddade ananasdrinken
genom ett snabbt ingripande! Att han också kom med bakismat från Krysset i förmiddags
gjorde att Linda och jag fick starta vår lite trötta-i-luvan-dag på ett ultimat sätt! 🙂
I alla fall, 03.15 är hyfsat sent för att vara jag, alternativt väldigt tidigt.
Jag kör på väldigt sent, eftersom min mat och sov-klocka varslade för sömn och
inte för uppstigande.

Kvällen kan sammanfattas i en rad punkter.
1. Jag hade väldigt kul på Casa Hawk, för folket där är synnerligen mänskliga.
Jag hör hemma där. Jag känner mig så jävla fantastiskt normal när jag
är där, precis som en i gänget!
Jag har skrivit om makarna Skogly många gånger.
Här och här läser ni om min kärlek för dem.
Just det faktum att jag inte har några vänner av manligt kön förutom Patrik,
gör det intressant att jag släppt in Erikas make under radarn.
Märkligt. Och jag gillar det.

2. Maten, ja men den maten alltså! Erika är verkligen en stjärna i köket, på många
andra områden också förvisso, men i köket… satan också, jag fattar inte hur hon gör!
Och jajamän, vi fick alla med oss matlådor hem! Lovely. Tack!

3. Jag gillade verkligen musiken. Förmodligen mest för att jag fick styra spellistan
till stor del själv, med Dannes goda minne.
Han är liksom den bästa EVER att sitta och lyssna på musik med!
Jag slänger mig kloss mot honom i soffan och sedan är det all in då det
gäller njutbar musik!
Vilket gör underverk för ett humöret en partykväll!
Att de har galet bra ljud gör upplevelsen total!

4. Det här med selfies! Vilken jäkla pärs att få till en enda bra bild!
Och särskilt när vi ville testa selfies duckface-style.
Herregud, det var ett hårt jobb! Hahahahaha.
Vi konstaterade att vi är alldeles för muntra för att lyckas med den minen.
Tro mig, det kostade mig min mascara när vi skulle få till en sådan bild.
Jag skämtar inte, min mascara låg bokstavligt talat nere vid kinderna.
Jag kan inte minnas när jag skrattade så mycket sist. Tårarna sprutade bokstavligt
talat! Prova att ta en duckie då! Det är helt omöjligt.
Särskilt när vi just var synkade allihop och Erika påminde oss om att se förvånade ut
också. Ja men vad fan, då var det bara att börja om igen!
Så mitt under pågående earth-hour kämpade vi alltså för att kunna ta en vettig selfie.
Duckface-style.
Den som lägger vantarna på de bilderna har gott om utpressningsmaterial för en
livstid då det gäller oss!

5. Makarna Skoglys kaffemaskin är ett mysterium. Särskilt för mig som inte
gör kaffe någonsin. Och att då lista ut grejen med denna kapselmaskin
(för hot shot:arna alltså) det var överkurs.
Hahahaha, den lilla mascara jag hade kvar från ovan nämnda fotosession försvann där.
Jag skrattade så det sprutade tårar när Linda och jag försökte få maskinen att
leverera kaffe istället för bara vatten.
Linda är en fena på teknik, så hon närmade sig maskinen djärvt.
Likafullt fick vi tillkalla experthjälp till slut.
Danne anlade en mycket tålamodig min under tiden vi kämpade på som bäst.
Men kära nån!
Linda och jag, hightec så vi förslår!

6. Patrik instagrammade för första gången i sitt liv.
Han vägrar ju Facebook sedan ett bra tag tillbaka då han gick ur fenomenet för
att aldrig mer återvända.
Så vi var mycket stolta över honom!
(Läs, vi instagrammade åt honom, annars kan det tänka sig att vi stått kvar i köket än i
väntan på att han skulle sätta sig in i hur det hela fungerade.)
Vi gillar verkligen vår Patrik så oerhört mycket!
Han är, som sagt, förutom Danne min enda kompis av manligt kön.
De 2 är de enda av manligt kön som jag klarar av att kalla kompisar.
Andra män håller jag långt borta ifrån mig.
Här läser ni förövrigt om grejen med att jag inte har manliga kompisar.
Min livslånga kärlek för Patrik har jag beskrivit där också, noterade jag lite
sentimentalt nu när jag läste igenom det inlägget.

7. Mitt liv förlängdes med gissningsvis ett par år. Trots att jag dödade ett antal
celler i kroppen med alkoholintaget under kvällen. Men kära nån vad jag skrattade.

8. Mental notering, mascara är mycket snyggt att ha när den sitter på ögonfransarna.
Med det sagt, jag skippar definitivt mascaran nästa gång vi festar ihop.
För jag planerar att skratta så jag gråter även nästa gång.

Våldsamt trevligt hade jag.
No shit.
Vi pratade en massa galenskap, vi drack gott, vi åt gott och vi lyssnade till mycket bra musik.
Och nej, jag lyckades inte hålla varannan vatten.
Det började bra, men tja… hehehehe något hände och varannan vatten-tänket föll bort.
Men jag var närvarande precis hela kvällen, vilket känns väldigt bra såhär i efterhand.
Ja även då, under pågående fest givetvis.
Några större minnesluckor har jag inte heller. Fantastiskt.

Lördagskväll Casa Hawk-style, det ni!
Tack Erika, Danne, Linda och Patrik, ni är fan i mig helt fantastiska!
Det var länge sedan jag skrattade så mycket!