Min kropp är fantastisk.

Jag är vansinnigt glad i afton.

Än en gång är jag totalt tacksam över att ingå i ett vinnande Lag.
Jag har, efter samtal med Laget, alltså K och L från Kliniken,
tagit mig för att åka och röntga ryggen.
Utan att passera ”Gå”.
Dvs, utan att passera vårdcentralen.
Mitt Lag förklarade vikten av att göra det fastän det är snart två
veckor sedan skoterincidenten.

Sagt och gjort, jag for till akuten i eftermiddags, förklarade händelsen, och
fick klartecken till röntgen direkt.

Jag fick förvisso svara ett antal gånger på frågan varför jag inte kommit
och röntgat direkt, men tja, jag vet bättre till en annan gång.

Hur som helst, röntgen visade att det inte finns några frakturer.
Tack och lov! 🙂
Däremot är en av bröstryggens kotor något tillplattad, men den har
alltså inte gått sönder.
En inflammation i ländryggen finns också, men det må vara hänt, tänker jag.
Jag har inga problem med att äta antiinflammatoriskt.

Gissa om jag kände mig enormt lycklig när jag gick därifrån.
Nu vet jag att det kommer att läka fint det här.
Jag får absolut belasta kroppen, men bör ta det lugnt med tyngre lyft.

Sedan hur diskarna klämts går inte se på röntgen så läkaren menade
på att jag skulle låta kroppen berätta för mig vad jag fixar och inte.

Gör det ont, låt bli.
Enkelt att förstå. Lite svårare att följa.
Men fullt möjligt.

Denna eftermiddag var en mycket bra sådan.