När jag är immun mot instruktioner.

Djävulens påfund hörrni, DJÄVULENS PÅFUND!
Vindrutetorkare pratar jag givetvis om.
Väldigt viktiga är de.
Men TOTALT OMÖJLIGA att byta. Att få på plats.
Om man frågar mig.
Jag har sett på massor med gånger, jag har försökt byta själv.
Men icket.

Numera ringer jag in förstärkning direkt.
Patrik som befann sig i krokarna (vilket han förvisso inte alls gjorde, men
som efter ett samtal från mig styrde upp på Norrböle) ordnade det
hela på en sisådär 15 sekunder.
I just don´t get it!
Iq-test när jag befinner mig på tapparsidan är inte roliga…


Nödlösningar är det som håller ihop såväl vindrutetorkare som resten av min pärla.

Men till sist är det dags att inse att materialet gjort sitt.

Han förklarade (för femtielfte gången) för en totalt ointresserad jag.

Väldigt tacksam jag konstaterar att pärlan numera är rustad för såväl snömodd
som diverse nederbörd.

Helg mina vänner, nu gör vi helg!

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

4 svar på När jag är immun mot instruktioner.

  1. Jennie skriver:

    Haha!! Förstår hur du känner dig! Själv har jag jobbat på mack och faktiskt lärt mig alla dessa olika fästen och vinklar på hur man sätter ihop dem och sätter fast dem… Och det är INTE lätt!! 🙂

  2. Anja skriver:

    Underbart 😀 Trevlig helg!!

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *