Nu på fredag smäller det.
Eller nej, det är faktiskt helt ljudlöst, förutom möjligtvis ett mindre smickrande
ljud från mig.
Jag ska äntligen pierca min överläpp.
Wihooooo!
Jag längtar massor.
Massor!
De första veckorna/månaderna kommer jag förvisso att se lite lustig ut.
Staven som går genom läppen, smycket alltså, kommer att vara för lång.
Av den enkla anledningen att läppen vid håltagandet kommer att svälla,
och måste alltså kunna svälla fritt.
Det betyder att när svullnaden gått ned kommer staven att vara för lång,
och peka hit och dit.
Inte vackert, men det är sättet att läka den på.
Så småningom får man alltså byta till en stav som är av mer passande längd.
Det här blir toppen.
Absolut toppen.
Kan det inte bara bli fredag nu genast?!