Gääääääsp, måndag morgon kamrater!
En god sådan, ska tilläggas!
Startskottet för en ny vecka.
Eller vänta, det skottet går alltid av för mig redan söndag kväll.
Då kollar jag igenom min kalender, ser över det sista då det gäller veckans
planer, som jag känner till dem.
De förändras i och för sig alltid för mig, speciellt i mitt yrkesliv.
Bokningar kommer till, bokningar försvinner.
Mitt planeringsgillande jag har vissa problem med detta, men med åren har jag kommit att
hantera det smulans bättre än förr.
Kunder faller bort och kunder kommer till. Planerna blir flytande till viss del.
I vilket fall, när måndagens morgon kommer, och väckaren ringer, är jag redo.
Jag vaknar, som bekant, på väldigt bra humör.
Det är fasen så tacksamt!
Jag håller mig för övrigt fortfarande till 5 minuter tidig, fastän jag inte pratar om det längre.
Det fungerar otroligt bra. Det får mig att stressa väldigt lite i jämförelse.
Najs!
Måndag, som sagt, det betyder Kliniken för min del.
Till stor del av dagen.
Men innan dess ska jag ut på en långpromenad, och innan dess ska jag jobba.
Det känns bra denna morgon
Riktigt bra faktiskt.
Jag sitter här och äter min frukostbanan blandad med keso, och tänker
att det känns lovande med denna nya vecka.
Jag njuter verkligen av denna morgonstund. Men god frukost, med datorn i knäet.
Den mörka sinnesstämningen lyser med sin frånvaro.
Det gillas massor.
Jag får hjälp av min kvinnocykel, som förflyttat mig till bättre tider.
Jag tänker annorlunda.
Det förstnämnda är biologi.
Det sistnämnda är psykologi.
Samarbetet mellan dessa två giganter är absolut finfint, inser jag förundrat.
Ju bättre jag blir på det här med tankar, desto mindre betydelse kommer
biologin att ha.
Den kommer alltid att finnas där, vad annars.
Men jag kommer att styra betydligt mer själv, genom min tanke.
Sannerligen god måndagsmorgon på oss alla.