Semesterdag deluxe.

Lax, potatis och grönsaker ligger perfekt i magen.
Middagen är med andra ord intagen.
Fisk passar min mage absolut perfekt.
Mina smaklökar också, för den delen.

Jag befinner mig i föräldrarnas stuga, och har i och med
det helpension.
Det är nästan skamligt hur bortskämd jag blir här.
Jag njuter verkligen av livets goda här.
I mammas vänliga och underhållande sällskap.
Det blir liksom så lyckat, när hon och jag umgås.
Antingen gör vi det aktivt, genom att prata, byta tankar och
åsikter.
Eller mindre aktivt.
Då kan vi sitta och läsa i var sin ände av soffan.
Det är sannerligen ett indirekt sätt att umgås på.
Och vissa gånger gör vi helt skilda saker, träffas bara då vi pauser
i det vi gör.

Otvunget umgänge handlar det om.
Jag gillar det. väldigt mycket.
Att mamma är en av mina absolut bästa och närmaste
vänner spelar givetvis in.
Jag har kul med henne, helt enkelt.
Jag kan vara mig själv, helt och hållet, i
hennes sällskap.

Att spendera min första semesterdag i föräldrarnas stuga
är helt ultimat.
Njutningsfullt.

En förmiddagspromenad med Bureås finest, kickade absolut
igång det braiga med denna första semesterdag.
Vi pratade om allt från den härliga staden Göteborg, det typiska
när just den tågvagn man ska sova i har en överhettad ac,
som av den anledningen alltså inte fungerar, vilket leder till
att det mer liknar en bastu än en tågvagn.
Vi pratade gränser, hur man skyddar sig själv, vi pratade koncept.

Samt att vi alltså fick oss en timmes promenad.
Vinnande morgon ur en hel del perspektiv.
MysKatta, min smulans morgonfåordiga vän.

Sedan bar det alltså av till stugan.
Med övernattningsväskan packad.
Jag behöver inte bestämma hur länge jag blir kvar.
Jag har semester, jag kan improvisera mina dagar.
Jag lär märka när mina föräldrar och jag börjar vara
i behov av en paus från varandra.

Det kan ta allt från en dag, till ett par dagar.
Stan är endast 2 mil bort, vilket är ett klart lämpligt avstånd.

Helt lagom om man vill växla stan-stuga stup i kvarten.

Ett moln finns på min annars klarblå himmel.
Jag vet inte exakt hur jag vill/kan tackla det.
Jag får ge det en fundering eller två, kanske kommer jag
fram till något vettigt, vem vet?! 🙂

Nu tillbaka till semesterfirandets ädla konst.

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *