Sliten Degerman summerar.

Men vilken dag!

Jag är officiellt helt slut där jag nu sitter i soffan med datorn i knäet.
Jag har träffat många intressanta människor idag.
Både å yrkets vägnar och i det privata.
Kanske delar av yrkets vägnar kan övergå i det privata också?
Vem vet?
Känner mig i vilket fall helt tom.
På det allra bästa tänkbara sätt.
Intressanta och inspirerande möten kräver energi och kraft de med.
Och då hela eftermiddagen innebar möte med Projekt Ö och människorna där,
ja då finns inte mycket liv kvar i den här kroppen.
Eller i det här sinnet heller, för den delen.
Jag behöver sova. Så enkelt är det.

En bra dag har det varit. På många sätt.
Jag känner mig sannerligen lyckosam som får ingå i Projekt Ö.
Hemlighetsmakeriet är inte så allvarligt som det låter, jag har bara inte
kommit mig för att kolla upp hur mycket om det jag har möjlighet att prata om här.

Det finns så otroligt mycket att bearbeta i mitt liv, känner jag.
Och när jag har möjlighet och chans att göra det i den gruppen, ja då får jag alltid
en känsla av att vara överkörd av tåget efteråt.
På bästa tänkbara sätt givetvis.

Det betyder att jag kommer att göra kwella tidigt denna afton.
Typ nu.
Eller mer sanningsenligt, innan klockan blivit 22.00.

Mig hör ni av i morgon istället.
Då finns förhoppningsvis åter ork hos mig.
Jag har mycket jag kommer att spåna och berätta om här på bloggen.
En del nattsvarta saker och en del vackert rosa saker.
Energi är A och O i båda fallen.
Annars får ni bara ett sådant här inlägg.
Där inget vettigt blir sagt.

Vi hörs i morgon hörrni.
Låt oss alla ha en riktigt bra onsdagskväll.