Men alltså.
När inte ens, den i vanliga fall, översmaskiga Kågekakan kan lyfta en dag är det bara att packa ihop.
Med det sagt, hade jag inte riskerat att vakna pigg som en mört vid
03-snåret skulle jag göra kwella precis nu. Jäklart säkert.
Bloggutmaningen Blogg100 (#Blogg100) startar i morgon.
Förr om åren har jag fullföljt de 100 dagarna av dagliga inlägg, med undantag av
förra året då jag la av mitt i alltihopet. Bara sådär.
Förra året gick jag liksom aldrig igång på utmaningen att skriva dagligen.
Det blev istället ett stressmoment, vilket resulterade i att jag tappade sugen
att skriva överhuvudtaget.
I år är jag däremot helt på, jajamän!
Jag har länge behövt en startknapp gällande bloggandet.
Det finns så mycket jag vill berätta, reflektera över, surra över, ordbajsa över
men där jag inte får tummen ur.
Ni bör med detta skrivet anse er förvarnade att er favorit-Degerman kommer att
plåga er hundra dagar i rad med start i morgon.
Såvida jag inte blir less och kastar in handduken om sisådär 8 dagar förstås.
Fest på rest är vad som står på agendan i afton, tillsammans med några hjärnvilande
avsnitt av första säsongens ”Hannibal”.
Inte förrän jag googlade ”Rättika” insåg jag att Erika faktiskt inte skämtade med mig.
Det finns actually något som heter så. Och som smakar väääldigt gott i form
av gratäng.
2016 som sagt, det nya året för kulinariskt mod! (Saxat ur kategorin; öööhhhh?)
Låt oss alla överleva denna måndagsafton.