Ursäkta vad är klockan?

TJUGO I TRE?!!
Utbrast både Sofia och jag, hyfsat samstämmigt.
Med både frågetecken och utropstecken bakom.

Jag gissar att vi var lika förvånade båda två.
Jag konstaterar att tiden flyger iväg när man har kul.

Vi har pratat och pratat. Delat och delat.
Jag hörde mig själv berätta några av mina mest pinsamma tillfällen i livet.
Ni vet, sådana tillfällen och episoder där man skulle vilja gnaga av sig sin högra arm
för att få ha ogjorda.
Sådana saker berättade jag för Sofia.
Och kände mig fullt trygg med att göra så.

Märkligt, sådant brukar jag väldigt sällan berätta för någon alls.
Nice!

Sedan fick jag en inblick i hur uppfostran och gränssättning då det gäller hund
kan se ut.
Jag är vek, insåg jag rätt snabbt.
Mitt mattehjärta stannade för ett tag, men kickade igång sekunden efter då Sofia lugnt
förklarade hur hundar fungerar.
Vad som gör hundar trygga och får dem att må gott.
Det är tacksamt att lyssna på någon med hundvana.
Jag suger åt mig kunskapen, helt enkelt.

Kvällen har varit en jäkligt bra sådan.
Men allvarligt, nu är klockan 03.42, och det är rimligtvis hög tid att sova.
Något tidigt morgoninlägg är inte att vänta från mitt tangentbord. Tvärtom.

God natt världen.
Alternativt god morgon.

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja. Bokmärk permalänken.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *