…och ändå känner jag mig lite sisådär.
Min läkare hörde av sig idag med resultaten från proverna tagna i fredags.
Samtliga såg bra ut!
Vilket betyder att mitt järnvärde och min ämnesomsättning är precis som de ska.
Det känns väldigt bra.
Och det känns mindre bra också, i samma andetag.
Det braiga är att jag vet att jag ligger på en nivå som min kropp mår
fint av och fungerar ultimat med.
Det mindre braiga är att att jag alltså måste lägga om kosten en smula.
Kanske även motionen.
Om jag vill boosta min ork, vill säga.
Hade varit enkelt om jag bara hade behövt justera tillskott och medicinnivåerna.
Nu blir det inte så, utan jag ska göra det med mat och motion.
Det drar igång mitt mönster av matmissbruk.
Rädslan över att gå upp i vikt om jag äter med.
Fastän jag fick hjälp av dietisten med att förstå att jag ligger på ett
underskott av energi.
Mitt intellektuella jag förstod, men mitt känslostyrda jag tvekar fortfarande.
Det är tänket omkring det hela som jag skulle må fint av att förändra.
Kommer orken åter borde det förhoppningsvis räcka som morot.
För summa summarum, jag känner mig lite sliten ibland.
Och så har jag då absolut inte tänkt leva mitt liv.
Inte en chans.
Och nu när jag vet att proverna är bra, då återstår bara kost och motionsbiten
att laborera med.
Det ordnar jag, jag fick bra info och tips från dietisten i fredags.
Japp, denna Degerman är kartlagd och upplagd för utmaning.
Let´s go!