Satan också.
Jag ät tillbaka till torsdagens jävla dynga.
Kanske inte fullt ut.
Men jodå, tårarna, det desperata, det arga och det hopplösa är tillbaka.
Ingredienser som skapar grym disharmoni i mig.
Fan.
Jag orkar faktiskt inte.
Jag vill sova och inte vakna.
Men så blir det givetvis inte, nejdå,
I morgon kommer jag att vakna likafullt. Till en ny dag som skrämmer mig.
Som börjar hoppfullt, så till den milda grad att jag känner mig riktigt bra.
Och återfår hoppet. Glädjen att jobba vidare i allt det nya.
Men sedan kommer det enorma svarta och sveper med mig.
Jag har inga happy-places någonstans.
Det svarta följer mig vart jag än går.
Mitt liv är sannerligen en sörja av skit för närvarande.
Så nej, det är inte ert fel om ni inte får svar på era sms, mejl eller samtal.
Jag är inte i form att svara.
Jag återkommer när jag kan.
Näe, nu får jag gaska upp dig! Är det dags för en filmdag för oss? Hör av dig när/om du känner dig manad för film. Kram!
Ja, det börjar nog vara dags att mysa ihop mig i er soffa.
Jag återkommer.
Kram.
Tappra du. Tror på Erika att en skräckis kanske vore nåt.
Ja, det är ju inte så dumt när allt kommer omkring.
Eller jo, hjälp, det är är dumt.
Men roligt. 🙂