Mornar som inleds med att morgontoaletten även innebär att göra nummer 2 faller, per automatik, in under fliken ”en suverän morgon”, numera.
Jag, som inte längre är en everyday-shitter, har inte större önskemål
för en suverän morgon än så uppenbarligen.
Denna morgon var en suverän sådan.
Halleluja, jag kände mig som en ny människa efter min morgontoalett.
Jag startar fortfarande min morgon, direkt uppstigen ur sängen, utan att dricka vatten eller gå på toan, med 1 matsked olivolja tillsammans med saften från en halv citron.
Det gör att jag oftast får nummer tvåa mig varannan dag, istället för var tredje, var fjärde dag.
Mycket effektiv metod den där oljan och citronen vill jag tycka.
Annars då, denna lördag?
Tackar som frågar!
Denna lördag är en finfin sådan!
En sådan där inte ett endaste måste finns så långt ögat når.
Jag ligger i skrivande stund i soffan här i stugan.
Med Alice liggande som en perfekt värmande vetekudde mot min smulans
onda mensmage.
Den hunden är verkligen varm, vilket passar perfekt för min mage just nu.
Jag känner mig totalt avslappnad just nu.
Med all rätt.
Tidigare i veckan gjorde jag nämligen bort mitt hems hemskheter.
Nu är samtliga ytor genomgångna.
De öppna ytorna, de stängda ytorna såsom garderober, köksskåpar och byråer.
Nu är det helt rensat och sorterat hemma.
Alla saker är på sina rätta ställen.
Pappershögen från helvetet existerar inte heller längre.
Efter avslutat sorterade och rensande städade jag igenom lägenheten.
Från topp till tå.
Samt torkade fönsterna.
Ja vänta lite här alltså, jag bor på 27 kvadrat.
Bör jag kanske tillägga innan någon undrar om jag besitter superkrafter.
Det hade varit trevligt, men nej, några sådana finns icket.
Det handlade mer om att jag kom till den punkt då det inte var hållbart längre.
Den berömda tummen var tvungen att slitas ut, helt enkelt.
Men underbart jäkla skönt är det likafullt när allt är klart.
När allt är totalt strukturerat och helt rent.
Galet vilken fantastisk känsla!
Efter avslutad gårdag drog jag iväg till stugan.
Grillning stod på schemat.
Ihop med tzatzikin jag alltså var sugen på att göra.
Det grillade blev gott, tzatzikin likaså!
Mums!
Grillat är liksom något man inte kan äta sig less av!
Mycket njutbar var kvällen igår.
God mat, kul umgänge, en långsam vacker strandpromenad, och absolut inte
ett endaste måste syntes på horisonten.
Njutning av stora mått.
Jag började även ta tag i, och strukturera upp min kalender.
På det privata planet.
Strax är stressmoment med den ett minne blott också.
Dagen idag vet jag inget om.
Jag har den helt oplanerad, sånär som på en motionsrunda, vilken är gjord.
Det betyder att resten av dagen ligger öppen för vad jag vill. Nice.
Jag har bra läsning med mig om jag blir kvar här i stugan.
Här är jag tillräckligt nedvarvad för att förstå och komma ihåg vad
jag läser.
Därför passar jag på när jag är här.
I stan är det svårare.
Det började smyga sig på för 7-8 år sedan någonting, det här med att jag inte kan koncentrera mig på det jag läser.
Jag läser orden, men förstår dem inte riktigt.
Jag får inget sammanhang. Och jag kommer heller inte ihåg vad jag läser.
Förr hade jag aldrig dessa problem.
Att förstå genom att läsa har varit mitt sätt att ta till mig information.
Det gick alltid lättare så än att exempelvis lyssna till läraren när
hen undervisade.
Nu är det inte så.
Jag kan inte fokusera mer än något ord i rad.
Vilket leder till att jag inte förstår vad jag läser.
Det går lite bättre om jag läser högt, för mig själv.
Men det blir ett slitigt och inte så angenämt sätt att läsa en bok på.
Skönlitteratur funkar ibland. Om omständigheterna är rätt.
Lättlästa saker som Dan Brown eller Marian Keyes går vissa gånger.
Just nu läser jag Jonas Trolles ”Jakten på Kapten klänning”, den fungerar om jag tar den i lugn takt.
Ämnet i sig brinner jag för.
Texten är stor, och antalet sidor inte är fler än några hundra.
Det är alltså många omständigheter som är helt rätt här.
Haha, men vad fan. Ni hör ju själva hur bra det går för mig att läsa!
Släng då istället in en mer undervisande bok, någon mycket intressant facklitteratur av något slag och det är kört. I stort sett.
Jag måste då fokusera på några meningar i taget.
Jag läser några meningar, men tappar fokus helt då jag inte förstår meningarna. De blir bara ett brus av ord helt utan innebörd.
Frustrerad lägger jag bort boken 2 minuter senare.
Jävligt irriterande.
Jag blir dessutom väldigt trött när jag läser.
Oavsett om jag förstår texten eller inte.
Vilket ofta leder till att jag måste sova då jag läst/försökt läsa.
På sistone, de senaste månaderna har jag börja kunna läsa tidningar delvis igen.
Jag brukar gå ned till biblioteket, hitta en lugn och undanskymd plats ihop med musikmagasinet ”Close-up”, livsstilstidningarna ”Leva” och ”Må bra” eller med allmänvetarmagasinet ”Illustrerad vetenskap”.
Det gillar jag massor.
En sådan tidning kan ta någon timme att komma igenom.
Tyvärr minnas jag inte riktigt vad jag läst efteråt.
Redan när jag passerar utgången är mycket glömt.
Det här stör mig.
Frustrerar mig.
Likafullt tycker jag om att läsa dessa relativt korta artiklar man återfinner i tidningar.
Jag förstår dem när jag läser dem.
Det får räcka i nuläge.
Är det något jag gärna vill komma ihåg tar jag helt enkelt bara bilder på texten med min mobil. Då har jag den med mig och kan ta fram den när jag vill.
Det här irriterar och skrämmer mig.
Jag har alltid kunnat läsa.
Och älskat det.
Numera fungerar det i bästa fall i helt bortkopplade miljöer då jag är helt nedvarvad.
Jag undrar lite hur jag ska göra för att träna upp den förmågan igen.
Läsning har alltid varit en stor del av mig, som jag trivts med.
Och jag vill ha tillbaka förmågan, om det är möjligt.
Jag försökte med ljudböcker istället.
Men det blev samma brus av ord där.
Som jag inte kan sätta ihop till ett samband.
Jag måste, för att ha ens en chans att följa med, ha helt tyst omkring mig.
Samt ligga på rygg och blunda.
Hehe, från att nyss talat om min njutbara helgs härlighet till att nu känna mig frustrerad och faktiskt arg för att jag inte kan läsa längre var steget inte lång.
Nåväl, bäst att avsluta inlägget med en gång alltså, så jag inte riskerar att gå igång på något som stör mitt härliga helgflow!
Haha, exakt så!
Just ja!
Jag skrev om delar av inlägget från häromdagen.
Det jag kallade LCHF-idioti.
Nu är det som jag vill ha det.
Ni hittar den uppdaterade texten här.
Låter som en bra dag. Och bra att tzatzikin blev bra. Kram och fortsatt fin lördag.
Känner igen det där , jag som slukat böcker sen jag varit i tonåren ! Så blev det som du beskriver , jag orkade inte läsa och mindes knappt det jag läst !
Kom fram till att jag var stressad och då orkade jag inte ta till mig nåt jag läste ! Jag läste nog inga böcker på 2 år , men tog med några när jag åkte på semester och insåg då att det var stress , för då hade jag inga problem läsa och minnas ! Så tyvärr nu blir det bara när jag har semester som jag påbörjar läsning av böcker numer !!
Intressant att höra Monica!
Ska prata med Laget om det här, för det kanske faktiskt är stressrelaterat!