En helg med kontraster.
Fredagskvällen med umgänge och vin.
Lördagskvällen med datorn i knäet.
Skrivandes tankar, funderingar och reflektioner.
Med mamma som tyst sällskap, läsandes en bok i andra
änden av soffan.
Min syster kommer att få ett långt mail.
Det tog mig 4 A4:a sidor att berätta för henne vad
som händer och har hänt de senaste veckorna av mitt liv.
Så många ord tog det för mig att få med allt.
Känslan är mest viktig att få med. Utan den blir det
bara en bunt ord. Utan betydelse.
Till henne kan jag skriva osorterat, det blir
rätt likafullt.
Jag behöver inte ta hänsyn till sedvanlig korrekthet.
Det är väldigt skönt.
När text hela tiden ska ställas mot korrekthet
går helt enkelt en del av känslorna bort.
De faller liksom bort när text poleras.
Respekt för andra är givet.
Men det är förlösande skönt när man har
möjligheten att bara prata rakt ut.
Utan den viktiga granskningen.
Kanske lägger jag upp mitt mail till henne här på bloggen.
Ni har redan läst hennes mail till mig.
Nu är mitt svar på det klart.
I vilket fall, strax är det sängen som gäller.
Längtar.
John Blund är på ingående.
Han är mer än välkommen.