Dags att sjunga upp sig.

Få saker gör mig så levande som musik.
Musik i vilken form som helst.
Har den det jag vill ha, det vill säga det melodiösa, då är jag såld.
Jag kan inte riktigt beskriva det.
Musiken tar mig med.
Låter mig följa med på alla möjliga vägar.

I vilket fall, det var inte det abstrakta i mitt musikälskande jag avsåg att prata
om i det här inlägget.

Jag har satt ihop en spellista för morgondagens fest med tema metal.
Egentligen är spellistan rock, hårdrock, metal och en del där emellan.
Vi snackar allt från good old AC/DC till nutida Amon amarth.
Det blir mycket klassisk hårdrock, låtar som vi alla kan sjunga med till,
men även insmuget lite annat smått och gott som jag går igång på totalt.
Som kanske inte riktigt går sjunga med till.

Suttit och lyssnat på en hel del musik alltså.
Påmints, kommit ihåg, drömt mig bort och blivit vemodig.
Hmmm, undrar just vad den mixen av känslor, ihop med alkohol, kan leda till.

Nåväl, spellistan hoppas jag ska falla samtliga i smaken, alltid spännande när
man väljer musik till andra.
Men krasst sett är 85 procent av listan som att sparka in öppna dörrar för den
som gillar hårdrock. För vi snackar hårdrock som i klassiker som i giganter.
Det borde bli väldigt rätt.
Då går det fint att klämma in lite Dark Tranquility, Behemoth och Arch enemy.

Jag ser framemot i morgon.
Vinet är på kylning. Spriten är på frysning.
Japp, alles klar.