Söndag mina vänner!
En alldeles härlig söndag där inga måsten stått på agendan.
Vilket betytt att jag varit ute med Alicen samt dolat på en del här hemma.
Kan även tänkas att jag Criminal Minds:at mig en del… 😉
Helger går sannerligen fort, håller ni inte med?
Min fredag innebar att eftermiddagen spenderades tillsammans med förmodligen de flesta
andra av Skellefteås innvånare på stan och Solbacken.
Johodå, rean i kombination med lön fick de flesta av oss att inte vara på jobbet
utan på stan istället.
Vilket resulterade i en hel del trängsel och bilköer men även att alla julklappar
numera är inköpta.
(Sånär som på två, som kommer att inhandlas på tisdag.)
Efter det kan jag luta mig tillbaka och lalla hela december gällande julklapps-stress.
Jag gillar att vara ute i god tid, gällandes julklappsinköp åtminstone, och brukar
därför vara det.
Rean som varit i helgen gav sannerligen chansen att handla de julklappar jag
siktat in mig på till betydligt bättre pris än annars. Gillas!
En mycket trevlig sak som inträffade under min shoppingrunda var att jag sprang på
familjen Normans Nenne.
Jag har inte sett henne på en sisådär 3.5 år och hade förmodligen missat henne om hon
och jag inte hamnat direkt öga mot öga.
Jag blev så himla glatt överraskad! Familjen Norman har jag gillat mycket under en himla
massa år och har givetvis inte slutat med det bara för att våra vägar inte korsas
lika ofta längre.
I vilket fall, Nenne och jag pratade några minuter med varandra och när vi skiljdes åt
kände jag mig på strålande humör!
Trots att jag begått kardinalfelet och utbrustit den högst ocharmerande grodan;
”så stor du blivit!”
Herregud, kunde då ingen högre makt ha klivit in och räddat mig från att uttala
den fras som väl sagt för alltid förpassar mig till fossilernas förlovade ålder.
Hehe, till mitt försvar, vilket jag har ett stort behov av att ha här, vill jag inflika
att senast vi sågs var hon ett barn. Och tjejen som nu stod framför mig var en
gymnasieelev. (Fast nej, det ursäktar fasen fortfarande inte det hela, damn it!) 😀
Fredagskvällen spenderades som en zombie i soffan. (Utan de skinntappande, hjärndöda
och kannibalistiska tendenserna.)
Antalet timmar på stan hade gjort er Degerman tämligen mör.
Lördagen vigdes åt att måla om delar av köket.
På eftermiddagskvisten styrdes kosan mot Casa Hawk där vi åt gott, pratade om livet och
hade en allmänt skön lördagskväll.
Skrattade gjorde vi också (och faktiskt fortfarande) åt Erikas alldeles fantastiska
egenskaper som fotograf. Av paparazzimodell. Gällande varandet eller icke varandet
av ett specifikt par byxor sittandes på någon jag fascinerats av.
Erika hade (tyvärr 😉 ) lyckats med konststycket att ordna fram bevismaterial för att
klargöra vissa oklarheter i ärendet.
Jag trodde hon drev med mig när hon berättade om manövern. Så när hon väl
visade bilden steg min beundran för hennes kapacitet till en helt ny nivå.
Hela den historien ska tillägnas ett alldeles eget inlägg. När jag slutat skratta såpass
att jag klarar av att skriva ned den.
En väldigt bra helg har det varit, med andra ord.
Nu blir det en kvällsrunda med Alice, sedan tänker jag roa mig de sista timmarna av denna
söndag med den hysteriska godingen ”Crank”.
Låt oss alla ha en finfin söndagskväll!