Jag ska ha mens.
(Haha, sorry, den typen av info bör kanske varnas för innan jag skriver den,
så ni slipper sätta kaffet i fel strupe.)
Nåväl.
Att jag ska ha mens vet jag av två anledningar.
Den är punktlig.
Jag kan räkna mig till när jag ska ha den.
Det gör jag sällan, eftersom det inte behövs.
Det finns nämligen ett ännu mer tydligt tecken, än de dagar jag kan räkna mig fram till,
som berättat att jag ska ha mens strax.
Jag blir sugen på godis och fika.
Chokladbollar, de stora dammsugarna, dumle, chokladkakor och smågodis.
Nämn det, jag lovar att jag drömmer om det.
Det är det mest tydliga tecken på vart i min kvinnocykel jag befinner mig.
I vanliga fall tänker jag mycket sällan på godis och fika.
Men nu, några dagar innan mens, då ploppar tankara upp titt som tätt. Överallt.
I de mest ologiska situationer.
Jag fastnar i tankarna. Jag känner nästan smaken av det goda.
Drömmer mardrömmar om att jag äter godis.
I verkligheten tuggar jag tuggummi.
Gillar Flux cool mint, som jag köper på apoteket, det missbrukar jag nämligen inte.
Inte som jordgubbssmakande tuggummin i alla fall.
Sitter som bäst nu och fantiserar hur jag delar upp en stor dammsugare i mindre
delar, tar ändarna som är doppade i choklad sist, för de är mest njutbara.
Suck.
Humöret åker ned på undervåningen.
Inget känns roligt.
Magen har åter börjat krångla.
En skitdag, både bokstavligt och bildligt.
Nåväl. Några dagars fantasier till, sedan är det över för denna gång.
Magen och rännskitan, det är tydligen en helt annan femma.
Ursäkta det vulgära i inlägget.
Jag kan trösta er med att jag övervägde att vara betydligt mer vulgär.
Sansade mig dock, ni ska inte drabbas av mitt humör mer än ni redan gjort i detta inlägg.
Fair enough?