Ord, nålar och surströmming.

Det fortsätter att gå försiktigt bra för mig.
Natten har varit lugn och jag har sovit gott.
Vaknade före tuppen i morse.
Otroligt skönt.
Gjorde upp eld i kaminen, tände ljus och låg i soffan och myste ihop
mig med Alice, innan mamma och pappa steg upp och gjorde morgon.

Ingen panik har synts till.
Viss ångest ja, men på en klart hanterbar nivå.
Har gjort en lång och bitvis härligt jobbig runda i skogen.
Jag är helt slut nu när jag ligger i soffan såhär efter avslutad lunch.
Skönt.

Ett långt och underbart mejl från Vickan, väntade i min inkorg
när jag vaknade.
Samt en förfrågan från Stina om att följa med när hon ska
tatuera sig idag.
Inte undra på att jag i princip känner mig glad (och snudd på motiverad) denna dag.

Med det sagt, sova en sväng nu, sedan stan för att se när Stina
fortsätter på sin sleeve.

Det känns ljusare.
Jag hoppas innerligt att jag kan behålla den känslan idag.
Det skulle vara början på något riktigt bra.

Surströmming till middag förstärker sannerligen känslan av
att idag är dagen, då måendet kan tänkas vända och bli bättre.