Bildlöst och fotolöst har det varit här på Svart nonsens.
Förändring på den punkten är att vänta. Tror jag minsann.
Bilder och foton gör text levande.
Därför tilltalas jag av mer visualitet här på bloggen.
Bilden jag väljer att premiära med tilltar mig mycket.
Den skickades till mig från Laget.
De är finfina på att uppfatta när jag behöver uppmuntran.
Den här bilden tar jag fram lite nu och då, just för att den är uppmuntran.
Den tröstar. Och den lenar.
Den pratar glatt och mjukt om vikten av självmedkänsla och förståelse för situationer.
Vilket känns mycket tacksamt i perioder som den jag befinner mig i nu.
Dels för bildens betydelse i sig.
Dels för att de gånger Laget skickar mig en bild eller en textrad via mejl eller sms,
så har de uppfattat att jag sitter fast, och behöver input för att spä ut det kolsvarta
med lite rosa.
Ibland behövs väldigt lite för att lyckas ändra riktning på tankarna.
Även i de absolut mest svarta perioder.
Laget pratar alltid det språk jag för tillfället använder mig av.
Som jag är mottaglig för.
Jag är den tursamma, som har K och L. Utan dem, inget.
Därför är denna bild självklar att premiära med!
Igår kväll kulminerade ett dåligt mående som slitit med mig ett bra tag.
Men som likafullt fungerat ihop med mig.
I förrgår och igår stod det klart att jag slutat fungera ihop med det dåliga måendet.
Rispandet övergick till något helt annat under eftermiddag och kväll i går.
Det långt mer mörka och destruktiva tog över.
Och jag började förstöra. För mig själv, och mig själv.
Idag känns det något bättre.
Jag bloggade om det, vilket brukar betyda att jag är på väg ur.
Kanske, förhoppningsvis, är det så även denna gång.
Jag vill inte ha det kalla och svarta omkring mig.
Där jag tappar all ork och slutar bry mig överhuvudtaget om min omgivning.
Den här bilden är en bra bild att kolla på i tider som dessa.
Den skapar en känsla av hopp. För mig.
Jag hoppas den ska tilltala er också.
När det blir svart betyder det inte att man är tillbaka på ruta ett.
På inget sätt.
Det är budskapet som jag klamrar mig fast vid just nu.

Klockren!
Eller hur!