Dagen idag och jag klickade.

God kväll på er!

Den här dagen har varit helt i min smak, kan jag berätta för er.
Hela dagen har skapat ett sjungande inom mig.

Den har bjudit mig på tankar, förvåning, skratt och gråt.
Det ni, det är inte illa pinkat för en alldeles vanlig tisdag!

Jag är alldeles strax tillbaka till mitt vanliga Cicci.
Jag känner det tydligt idag.
Det hopplösa och uppgivna har bytts ut mot hoppfullhet och tillförsikt.
Det här kommer att ordna sig.
Fokus är rätt.
Jag sitter inte fast i det förflutna, vilket jag hann bli lite rädd för att göra.
Det visar sig att jag snirklar mig vidare på stigen.
Haha, i mitt fall verkar den kunna var hur krokig som helst.

Morgonens promenad signalerade hur det stod till, rent kroppsmässigt.
Den kändes stabil och stark.
Inga tveksamheter, inget svajande av balans.
Utan stadiga och klippande steg.

Jag gillar det massor, min kropps förmåga att berätta hur jag mår.

Sedan har jag givetvis känt det i sinnet också.
Lätt som en fjäder, med tankar som flutit lätt. Som associerat fritt.
Som kunnat hålla längre tankeflätor utan större problem.
Jag har kunnat lyssna på andra. Hängt med.

Jag är tillbaka till mig själv.
Mycket snart, om inte annat.
Jag behövde känna den känslan idag.
Så jag inte blir kvar i det svarta.
Jag tänker om den gångna skiten på ett annorlunda sätt nu, än för några dagar sedan.
Fokus ligger rätt. Jag är vänlig med mig själv.

Jag landar i mig själv.
Igen.
Kommer tillbaka till den jag är när jag trivs med mig själv.
Idag skrattade jag för första gången hjärtligt på en veckas tid.
Det njöt hela jag av.

Jag är på det klara med vilken typ av människor jag mår gott av.
Eller vänta, kanske har jag varit en blodigel idag förresten.
Haha, oj fan, tänk om jag trampat på utan att ge något tillbaka?
Sugit åt mig andras energi.
Utan att ge någon tillbaka.
Jag måste se över mig själv lite, tror jag.
Så mötena ger energi och positivitet till oss alla.

Iallafall, möten med olika människor har alltså förgyllt dagen.
Genuina människor.
Just nu dras jag till dem.
Jag liksom suger åt mig allt bra de utstrålar.
Jag speglar mig i deras styrka, som är på helt olika plan,
vilket bjudit mig på mycket positiv input idag.

Vänskap har varit ett återkommande ämne.
Vilket fått mig att fundera och filosofera en hel del kring ämnet.
Det bör nog tillägnas ett eget blogginlägg för att göra mina funderingar någon rättvisa.

Kvällen avslutades med premiär för höstens program på Skellefteå filmstudio.
Filmen var ”Beasts of the Southern Wild.”

Och där kom gråten in.
Vilken fantastisk film.
Jag ger den högsta betyg.

Den slukade mig. Totalt.
Och soundtracket, herregud, jag älskar musik av många de olika slag.
Och här totalklickade soundtracket med mig.
Vi förstod varandra fullständigt.

Idag.
Jag ser fram emot många liknande dagar här framöver.
Så skön känsla har jag nämligen inom mig när jag skriver detta.