Mjahapp.
Konstaterar lite krasst att livets små otrevligheter faktiskt
inte låter bli att drabba en trots att det är ett nytt och
fräscht år på gång.
Tvärtom.
Inledde som bekant starkt med en förkylning, som givetvis
triggade igång ett herpesutbrott, av gigantiska mått, på min överläpp.
Sedan förra helgen har jag även en svampinfektion.
Ja, där nere alltså.
Sorry om någon satte aftonkaffet i fel strupe igen.
På den här bloggen hotar det att inträffa titt som tätt.
Mindre kul är det i alla fall.
Kliandet gör mig smulans galen.
Allt kliande gör att bönan brinner.
Jag förstår varför man förr ”satte sig” i yoghurt eller fil,
för att söka lindring.
Tanken på att stoppa in en flaskborste och klia lite ordentligt
har slagit mig många gånger.
När jag väl kliar, ja då kliar det ännu värre.
Med det sagt, så har apoteket fått sig ett besök idag.
Pevaryl är inhandlat.
De verkar se likadant ut som senast då jag var under attack
av denna mindre trevliga svamp, för sisådär 13 år sedan.
Ikväll ska det alltså behandlas.
Pevaryl brukar ge lindring direkt, så jag har full förhoppning
om att jag vaknar i morgon bitti utan en böna som kliar ihjäl mig.
Hmmm, min kropp och jag alltså…