En enkel biljett till Grönland, tack!

Idag har jag varit nära döden, mina vänner.

Inte på grund av någon galen trafikincident, eller någon felbedömning med
snabb motorbåt.

Absolut inte.

Det har varit mer utstuderat och raffinerat än så ska ni veta.
Moder Jord gjorde sitt bästa för att ta knäcken på mig.
På ett lika smygande som obevekligt sätt.

Värmen. Jag pratar om den grymma värmen.
Den höll på att ta mig av daga. På allvar.

Jag är inte gjord för 28 grader och strålande sol.
Jag fixar det inte.
Förvisso att det går sitta i skuggan, men det är ju där det är 28 grader.
Liksom en försmak av vad som komma skall om jag inte gör en massa
goda gärningar i mitt liv.
I solen är det väl närmare 50 grader. Förmodligen ännu varmare.

Jag har suttit i skuggan hela dagen.
Känt hur jag blivit mer och mer seg.
Hur orken totalt lämnat mig.
Hur huvudvärken har kommit smygandes.
Druckit vattenglas på vattenglas, utan att huvudvärken släppt.

Kroppen stängde liksom av.
Den slutade orka.
Tankarna likaså.
De upphörde att bygga sammanhang och innehåll.
Jag kunde knappt hålla ett vettigt samtal.

Jag som hela tiden tjatar om lobotomi, efter idag vet jag att några sådana
djärva saker absolut inte behövs.
Nejdå, det är fullt tillräckligt att placera mig utomhus i 28 graders värme.

Bredvid mig satt min goda vän, tillika solälskande barndomsvän, Anki.
Och njöt av hjärtans lust.
Hon mår absolut bäst i detta väder.
Jag var glad för hon och hennes familjs skull.
Som valde att besöka oss just denna underbara sommardag.

Däremot är jag också glad över att mamma och pappa kunde konversera bättre än jag.
Deras hjärnor fungerar uppenbarligen i detta klimat.

Jag kanske inte är deras dotter när allt kommer omkring.

I vilket fall, dagen har varit en härlig sådan.
Bitvis.
Sällskapet var alldeles förträffligt. Kunde inte önskat mig bättre.

Vädret däremot. Nej. Det lämnade mycket att önska.

Nu verkar det kunna bli svalare några dagar, och kanske lite regn också.
Snälla, låt det bli så. Åtminstone för en dag.

För jag står inte ut i denna fruktansvärda värme.
Jag är gjord för minusgrader, gärna många sådana.

Det här är mig övermäktigt.