Jag gissar att ni också märkt det.
Att jag mår bättre nu än för några dagar sedan.
Inläggen blir framför allt ljusare.
Och mitt behov av bearbetning kommer tillbaka.
Det känns väldigt bra, som ni säkert kan tänka er.
När det är kolsvart slutar jag liksom att tänka.
Tankarna flyter med kraftigt motstånd.
Jag spenderar tid.
Utan att kunna fokusera eller koncentrera mig på något.
Jag börjar vandra av och an. Som en osalig ande.
Ser film i två minuter.
Ledsnar.
Plockar fram en bok, läser utsidan, öppnar den och gör sedan inget mer.
Sitter och stirrar, med blanka tankar.
Tankar som egentligen inte handlar om något alls, utan de löper gatlopp genom
huvudet.
Jag får inte tag i en enda.
De är snabba och de är samtidigt.
Surfar lite, läser helt ointressanta skitsaker på Aftonbladets nöjdessidor.
Sådant som inte intresserar mig alls.
Rubrikerna, som viktiga händelser om läget i Egypten intresserar mig inte
för fem öre.
Jag bryr mig inte om att oerhört många människor blev dödade där, natten som var.
Däremot ser jag med visst intresse att nyblivna mamman och såpadrottningen
Kim Kardashian gärna vill ha ett barn till inom ett år.
Jag läser också att Blondinbella provar sin bröllopsklänning och är tvungen
att göra lite justeringar på den.
Det viktiga i världen, det passerar mig förbi.
Jag skiter i det. Helt och hållet.
Eller nja, Emma Green Tregaros tysta och absolut underbara protest mot Rysslands
nyligt igenomklubbade lag som förbjuder upplysning inom hbtq-rörelsen, det
väckte mig lite grann.
Eller så var det för att jag mådde bättre redan då hennes målade ståndpunkt
fick uppmärksamhet.
I vilket fall, jag gillade hennes sätt att visa medmänsklighet.
#Go Emma.
Nu mår jag alltså mycket bättre.
Skönt.
Och mycket bra.
För jag har en träff med mitt Lag till veckan.
Och då vill jag vara i form, för jag vill diskutera framtid.
Och förändringar då det gäller framtid.
Om kraven från mitt arbete som jag inte klarar eller mår bra av.
Vad det finns för alternativ som kan passa mig.
Och då krävs det att jag är i form.
Annars skulle jag nöja mig med att gå därifrån och må bra, vilket de alltid
får mig att göra.
Nu vill jag gå därifrån, må bra sant ha huvudet fyllt med funderingar om min framtid.
Gömmer mig gör jag fortfarande. På en mängd olika sätt.
Men inte så länge till, har jag en bestämd känsla av.
Gårkvällen hos Benny och Monica var kul.
Jag hade väldigt trevligt!
De är skönt folk, laid back, vilket gör dem annorlunda på ett
väldigt bra sätt.