En pigg morgon som denna skriver jag om trötthet.

Vissa dagar är jag TRÖTT.
Kroppen är trött och hjärnan är trött.
Hela jag är liksom trött och urkopplad, rakt igenom.

Då kan jag utan problem sova 3 timmar mitt på dagen, om mitt schema tillåter det.
Fastän jag sovit både länge och gott natten innan.

Jag har märkt att det oftast inträffar måndagar eller tisdagar, ibland
både och.

Min egen teori om varför det sker just dessa dagar är att jag under helgen
är väldig aktiv.
Håller igång mest hela dagen och aftonen, ja ni vet själva hur
intensiva helger kan vara.

Jag har ett lugnare tempo på veckorna, helt enkelt.

Det är som om jag tömmer energidepåerna under helgen.
Liksom krämar ut allt som finns.
När veckan då kommer, ja då är jag utan energi.

Det här vill jag givetvis göra någonting åt.
Jag vill hitta en bättre balans, mellan intensitet och vila.
Mellan energi och energilöshet.

På helgerna är jag oftast fylld med energi.
Pysslar på, fixar och dolar, gör sådant jag mår toppen av.
Jag får massor av energi av det roliga jag gör, men det tar energi, också.

De dagar jag känner mig pigg, då kör jag på för fullt.
Jag vet att energin kommer att ta slut, därför är det som om jag vill göra
precis allt innan det inträffar.

Vilket medför att trötteten dyker upp rätt kort efter en energiperiod.

Hehe, jo, jag biter mig alltså i svansen. Liksom.

Ni vet själva hur det är, när man känner sig på topp, då vill man fortsätta
i det oändliga.
Det finns liksom ingen hejd.

Vila i det läget? Uteslutet. Det finns ju ingen anledning till att vila då.

Däremot vill jag heller inte ha energidipparna i början av varje vecka.
Så något behövs uppenbarligen göras för att hitta en balans som blir mer ultimat.
Jag vill hitta en bättre balans, för att hushålla med energin bättre.

Kanske vila en del, fastän det inte känns behövligt.

Känns trist, men alternativet är, som sagt, inte ultimat heller.

Det finns dock en lite twist här, som komplicerar det hela,

Energin, som är positiv, ihop med min önskan att visa att jag duger,
vänder det hela till något mindre positivt.

Där kommer Jörgen in i bilden.

Jag har skrivit om det förr.
Mitt behov av att vilja visa honom att jag duger, att jag är bra.
Att jag är arbetsam och duktig.

Att han gjort ett bra val i mig.
Att han inte ska ångra det.

Då finns liksom inte att ligga och vila (förutom i söndags då, harkel…).
Jag vill absolut inte att han ska tro att jag är lat eller oduglig.
Att jag förväntar mig att få saker och ting serverade.

Vilket är slitsamt.
Att känna att jag behöver visa det, varje dag.

Återigen konsekvenser av en självkänsla på drift.

Vid första anblick verkade det alltså handla om ett energisparardilemma.
Lite lätt skrapat på ytan visar det sig alltså handla om någonting mycket mer.
Nämligen konsekvenserna av en låg självkänsla.

Alltså handlar arbetet och förändringen om att hushålla med energi,
och fortsätta bygga självkänsla.

Piece of kaka, gjort på en pisskvart.

Det här inlägget postades i Svart nonsens. Bokmärk permalänken.

5 svar på En pigg morgon som denna skriver jag om trötthet.

  1. Monica Frängsmyr skriver:

    Jo för gammalt så hade dom söndag som vilodag , och det är nog ännu viktigare i dag då vi har så mycket runt om oss som stjäl energi !!
    Inför det igen !!

  2. Åsa Lundmark skriver:

    Självkänslan spelar oss spratt mer än vad vi förstår.
    Dels uppfostran att göra rätt för sig och så samhället idag att vara perfekt på alla plan.
    En omöjlig ekvation egentligen.
    Jag tror, vill tro och hoppas att i Jörgens ögon duger du som du är.
    oavsett stersrCicci eller vilaCicci

    • Åsa Lundmark skriver:

      Då stack meddelandet iväg ofullständigt…….

      Korrigerar:

      ”i mina ögon duger du hur bra som helst oavsett prestationCicci eller vilaCicci men jag förstår att det är hur J ser på dig son spelar den största rollen.
      Självkänsla och självmedkänsla viktiga grejer.

      Kram <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *