Har jag gått och blivit enstöring?
En originell typ som inte riktigt passar in.
Eller som tycker att andra inte passar mig.
Kanske är enstöring att dra det lite långt,
men likafullt, det här är andra helgen på raken
jag spenderar i mammas och pappas stuga.
Utan att jag så mycket som gjort minsta ansats till
att kontakta kompisar för umgänge varken fredag
eller lördagkväll.
Jag trivs i stuga.
Men är det något bra, att trivas i ensamhet?
Att tycka att föräldrarnas sällskap räcket gott.
År det inte mer sunt att vilja umgås med kompisar?
Ibland vill man bara vara sig själv för en stund…
Ja, det är då verkligen sant!
Olika perioder i livet heter det gumman.. Och JA, det är helt naturligt!
Det vore konstigare annars tycker jag! 🙂
kram!
Jag hoppas du har rätt!
Så jag inte tenderar att bli en
old crazy catlady inom några år.