Intensiteten och tonarten förvånade oss båda.

Lovely Molly.
Hon visade sig vara not so lovely Molly.
Varför vet vi inte.
Vi googlade för att få svar.
Kanske blev vi klokare, kanske inte.

Med det sagt, för er som funderar på att se ”Lovely Molly”, låt bli.
Den var inte bra.
Lägg hellre den tiden på valfri annan rysare.
Det är Erikas och min uppmaning i alla fall.

Däremot lunchen, en smörgåsbakelse som mama Skogly bjöd på,
den fick utan tvekan högsta betyg.
Den rekommenderar jag er att testa!
Min vän är synnerligen vass i köket!

Vi hade en väldigt bra eftermiddag ihop, hon och jag.
Vi testade för övrigt våra röstresurser samtidigt vid ett tillfälle i filmen.
Oväntat, för två gamla rysarrävar som vi.

Efter avslutad film fick vi njuta, snabbt och intensivt, av Dannes sexy pose, hängivet utförd i dörröppningen.
Den imponerade mig stum.

Makarna Skogly, trivsel till max.

Nu sitter jag åter i stugan, läser en god bok samt bloggar.
Alicen ligger i knäet på mig.
Livet är brano gott just nu.

Surströmming stavas lördagsmiddagen.
Det är sannerligen en bra helg detta.

Det här inlägget postades i Prunkande rappakalja. Bokmärk permalänken.

2 svar på Intensiteten och tonarten förvånade oss båda.

  1. Erika Skogly skriver:

    Glöm gärna filmen. Och the sexy pose. För allas trevnad…

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *