Jag gillar stressfritt. No shit!

Jag har i stora delar av mitt liv varit tidsoptimist.
Vilket är synonymt med att vara försenad. I min värld, i alla fall.
Tidoptimism + Cicci = försenad.

Jag har jobbat mycket med för att bryta detta.
Just för att det ständigt försenandet innebär alltför mycket stress för mig.
Och att vänner och bekanta måste vänta på mig.

Tidsoptimism för mig innebär något så enkelt som att när jag är i tid, dvs
har tid över, då lägger jag in något extra jag vill hinna på just den tiden.
Har jag 10 minuter till godo, då far jag inte iväg och är i god tid.
Icket, då ser jag mig istället om, funderar på vad jag kan tänkas hinna på dessa
10 minuter.
Som exempelvis att svänga förbi affären för att köpa toapapper, diska, läsa ett ett till
kapitel ur boken, ringa ett samtal, och så vidare.
Och genast är jag 5 minuter sen. Istället.
Ofelbart.
Oj så jävla tröttsamt det är!

För att få bukt med det hela lade jag till ett annat tankesätt i min vardag.
Nämligen att vara 5 minuter tidig.
Hela tiden.

För några månader sedan hade jag nämligen en period av mycket stress.
Såväl i jobbet som i det privata.
Det resulterade i att jag blev väldigt trött.
Jag tappade all fart och slutade bry mig om just någonting.
Stress gör mig till en klart mindre trevlig variant av mig själv, helt enkelt.
Vilket varken jag eller andra trivs med.

I vilket fall.
Jag kom fram till att jag mår som bäst när jag har 5 minuter till godo.
Det vill säga, när jag är 5 minuter tidig.
Till träffar, till luncher, till middagar, ja till allt jag ska göra.
Jag började jobba in det tänket och resultatet kom omedelbart.

Jag blev långt mer effektiv och slapp den mesta av stressen.

För att göra det här enkelt använder jag mig av en timstock.
Den fick jag via Kliniken som hjälpmedel, för att minska min stress, för något år sedan.
Jag har haft mycket användning av den sedan jag fick den, men i och med mitt nya tänk
blev den oumbärlig!
Den är absolut fenomenal. Jag använder den flera gånger per dag.
Jag kan inte nog prata om dess förträfflighet!
Den variant jag har ställs i 15 minutersintervaller.
Timstocken finns för övrigt som gratisapp att ladda ner till mobiltelefonen både
som 5 minuters intervall och som 15 minuters intervall.
Den är enkel att använda.
Om du är intresserad, sök på ”timstock” så hittar du den.
Jag föredrar förvisso den fysiska varianten jag har hemma.
Den ger en klar överblick i och med sin nedräknande stapel som är tydlig visuellt,
även på avstånd.
Jag har den så placerad att jag ser den från min plats i soffan.
Med en enkel blick över rummet ser jag precis hur jag ligger till tidsmässigt.
Jag tar inte med mig den hemifrån, utan behöver jag dess hjälp tar jag till
mobilvarianten istället. Vilket fungerar alldeles utmärkt det med.
Jag rekommenderar den verkligen!

Rent praktiskt går det till såhär:
Alltid 15 minuter innan jag måste gå hemifrån, för att hinna dit jag ska, ställer jag alltså
denna timstock.
På så vis slipper jag det lilla, men ändå relevanta, stressmomentet att hålla koll på klockan.
När timstocken signalerar, då har jag 15 minuter på mig att göra mig klar.
Vilket som regel inte alls tar 15 minuter när man har gott om tid.
För visst är det lustigt hur fort saker och ting går när man har gott om tid?
Är man stressad börjar saker jävlas.
Man tappar plötsligt tandborsten bakom toaletten vilket kräver lite akrobatik för att
få fram. Man suckar till, svär förmodligen också.
(Man påminns också om att man borde städa bakom toan eftersom det inte är helt rent
där bakom, och den insikten brukar inte skapa några goda humör, särskilt inte när man
är stressad redan.)
Man har borta nycklarna, river och sliter bara för att inse att de faktiskt ligger precis
där de borde ligga, man har bara blivit tillfälligt blind.
I stressade lägen inser man också att man glömt mobiltelefonen, precis när man kommit
längst ned i trappen.
Vilket resulterar i en avgrundssuck samtidigt som man älgar upp för trappen igen.

Har man gott om tid på sig, tja då tappas inga tandborstar, ingen tillfällig synnedsättning
orsakar att nycklarna plötsligt är som försvunna och mobiltelefonen är per automatik med.

Det gör att när jag väl åker iväg på något, då är jag helt lugn.
För jag har gott om tid på mig.
Behöver jag skrapa rutan på bilen har jag gott om tid, även om det är is som sitter
som berget.
Ska jag promenera dit jag ska, då blir promenaden behaglig i stället för stressig.
Vilket resulterar i att jag är på plats 5 minuter tidig.
Stressfri.

Det här har inte fungerat speciellt bra de senaste veckorna.
Och då har stressen ökat markant.
Vilket jag nu vill ändra på.

Denna morgon har börjat bra, just i det syftet.
Jag vaknade nämligen en hel timme innan mobilens alarm i form av en mjuk, vacker
melodi var inställd att börja ljuda på.
Vilket är ultimat för att hinna med småsaker innan dagen drar igång.
Det ger mig också en möjlighet att i lugn och ro surfa runt på nätet samtidigt som
jag morgonfikar.

Jag vaknade tidigare än vanligt i morse just för att jag var utsövd.
Och det gillar jag massor!

God onsdagsmorgon på oss alla!