Skyr och jag, vi gillar varandra.
Jag gillar smaken och den gillar pengarna jag spenderar på den.
Den isländska lilla godbiten är syrlig, inte så söt i smaken och alldeles lagon
i storlek.
En per dag brukar förtäras. Helst på kvällen, som sista mål.
Det är kvällsmys i stora lass, fast i liten förpackning.
Däremot är den inte helt ultimat att äta när jag partajjat.
Den blir lite skum då.
Den annars så perfekt syrliga smaken och lena konsistensen, blev mixat med
det som redan skvalpade omkring i magen, ett stort NEJ.
Mixen blev inte ultimat. På långa vägar.
Illamåendet blev ett faktum.
Vilket blev gårkvällens lärdom.
Och fick mig att som första person lämna festen, för sängen.
Skyren gjorde mig till en partypooper.
(Eller så handlade det mer om intaget av alkohol som kanske inte varit blygsamt.)
Nåväl.
Tidig gårkväll gör en mycket fräsch jag idag.
I teorin.