Rättvisa är passerat, ett värdefullt liv är målet.

Jag får ibland frågan om jag velat anmäla honom.
Det är en bra och befogad fråga.

Svaret är både ja och nej.

En gång i tiden ville jag göra det.
Men då hade jag inget Lag, ingen trygghet vid min sida.

Nu när jag har både Lag och trygghet, har jag inget behov.
Eller vänta, det är en sanning med modifikation.
Jag har en sorg och en ilska inom mig som jag måste få ut.
Den river och sliter, och behöver bearbetas.
Vilket mitt Lag gör med mig.
Bearbetar.

Jag är även fullt medveten om att det aldrig skulle ha kommit någon
rättvisa eller upprättelse genom att anmäla.
Jag är helt på det klara med att han inte skulle ha blivit fälld.
Bevisningen måste vara oerhört tung för att det ens ska finnas skuggan av en chans.

Då kan ni tänka er hur det blir när det anmäls många år senare,
ord skulle stå mot ord.
Den bevisning som fortfarande finns skulle inte hålla.
Jag behöver inte berätta för er utgången av en sådan anmälan.
Jag är inte naiv, utan jag förstår precis hur det skulle sluta.

För mig räcker det med att jag äntligen träffat mitt Lag.
Jag har världens bästa chans att bearbeta numera.
Mamma är ombord på mitt Lag också. Vilket känns fantastiskt.

Jag hyser inte längre agg för att han kunde fortsätta sitt liv som om inget hänt.
När mitt liv slogs i spillror.
Han skaffade familj och allt ser mycket normalt ut för den som ser hans liv.

Jag har slutat ruva på hämnd.
Jag har slutat tycka att det är jävligt orättvist att han kunde fortsätta sitt
liv som om inget hänt. Lycklig med familj.
Numera bekommer det mig inte det minsta.

Fast viss funderar jag ibland, på hur hans sambo och barn skulle må om de
hade en aning om hans mörka och vansinnigt sjuka sida.

Men något behov att att berätta för dem har jag inte.
Mitt bidrag till ett avslut är nämligen att bearbeta.
Att bearbeta mina upplevelser och de konsekvenser som blivit.
Det är där jag lägger mitt krut. Det är där vägen till ett ”normalt” liv ligger.
Jag lägger fokus på mig själv.
Inte på honom.

Jag är fullkomligt nöjd och tillfreds med det.