Struktur. På samtliga plan.

Vissa perioder spinner livet på lite snabbare än vad man hinner med.
Perioder då det är mycket som ska utföras och passas ihop.
Jag gissar att de flesta av er känner igen vad jag pratar om.

Det är kul och drivande att ha många saker på gång.
Tills det vid något tillfälle rinner det över och blir stressigt istället.
Stressigt på det sätt att ingen ny energi tillförs, utan bara sugs.
Jag är i ett sådant läge nu.
Det har blivit lite för mycket pusslande den sista tiden.
Jag har känt mig otillräcklig på många plan de senaste veckorna.
Det har resulterat i att jag har låtit hemma förfalla till ett ställe
jag inte tycker om att komma till.
Ni vet, bor man på 27 kvadrat, då är ordning A och O för att dessa kvadratmeter
ska kännas bra att komma hem till.
Och de senaste veckorna har det inte varit någon ordning.
De öppna ytorna har förvisso varit ordningsamma, 27 kvadrat fungerar nämligen inte
alls på annat sätt.
Det är ytorna som inte syns som börjat krångla. Som börjat vara i oordning.
Vi snackar garderober, förvaringsutrymmen, köksskåpar, hyllor och byråer,
den typen av ytor.
Dessa brukar vara synnerligen välstrukturerade hemma hos mig.
Men sista tiden har det bara handlat om att få bort saker ur mitt synfält.
Vilket har resulterat i att jag inte gillar vad jag ser när jag öppnar garderober eller
drar ut byrålådor.

Det kommer att handla om att strukturera.
Först och främst i sättet jag planerar min kalender.
Och sedan hemmets 27 kvadrat.

Jag kommer att må gott av att strukturera upp min lediga tid.
Den finns många människor jag vill spendera tid med.
Däremot behöver jag ha en bättre framförhållning för att göra det möjligt.
Och där ligger bollen till stor del hos mig.
Genom att jag föreslår vad som passar mig.
Och utifrån den andras svar, försöka hitta en tid som passar oss båda.
Jag är dålig på det. Gränssättning, konturskapande.
Jag blir nämligen så glad över att personen vill umgås med mig att jag liksom
föreslår tidpunkt för träff innan jag tänkt igenom hur genomförbart och njutbart
det blir med mitt övriga schema.

Det blev övertydligt att jag behöver göra något åt saken när jag, i lördags, började
skrika åt mamma.
Raseriutbrottet kom då jag insåg att mjölken var slut.
Precis när jag stod redo att göra min gröt till lunch.
Tanken på havregrynsgröt utan mjölk fick mig att tappa det lugna humöret.
(Just mjölkbiten handlade endast om ett missförstått kring medtagandet av mjölk
till stugan. Inget mer.)
Jag var på inget sätt i fas med mig själv och tappade besinningen.
Charmigt? Japp. Om man gillar pissmyror.
Gröten visade sig förövrigt smaka alldeles förträffligt utan mjölk, omän jag dock
föredragit med.

Då blev jag alltså helt medveten om att jag inte är i fas med mig själv.
Jag var förvisso just ur en matmissbruksperiod, vilken i sig skapar obalans hos mig.
Men jag kände på min reaktion, som blev alltför kraftig för att endast handla om
besvikelsen över att äta gröt utan mjölk, alternativt tänka om angående lunchval,
att det var mer än så till det hela.
Så jag backade, varvade ned och tittade över situationen.
Kartläggning sitter numera i ryggmärgen efter alla år med Laget.
Jag tog en titt på läget, och insåg att jag behövde göra vissa justeringar.
Som började med att jag lämnade stugan för Casa Hawk, grillad, vin och film
samt övernattning.
Det var undergörande för humöret. Total nedvarvning.

I vilket fall.
Jag insåg att jag har grus i maskineriet.
En del episoder som kommit upp till ytan är bidragande, samt att jag börjat överäta.
Ihop med tappad struktur då det gäller att prioritera och se över vilken tid jag har
till mitt förfogande och hur jag använder den på ett bra sätt för mig.
Roliga saker, som är tänkta att ge energi har även de börjat suga kraft.
En bra kartläggning gav en bra överblick av problematiken och vad jag behöver
göra åt den.
Därför var det väldigt skönt att även spendera några timmar på Casa Hawk i onsdags,
med lunch och film. Nedvarvning, tankande av energi.
Om man bortser från de ohälsosamma blodtrycksnivåer filmen i sig ledde till då…

Så gällande min tid har jag en plan för struktur.
I hemmet likaså.
Att återföra saker till deras plats, stavas det.
Alla saker på mina kvadratmeter bor nämligen någonstans.
Jag har inget som bara liksom finns där slentrianmässigt.
Sådant tar plats och suger energi av mig.
Så antingen säljer/byter/ger jag bort det.
Och vill jag ha kvar det trots att det saknar ett hem, då hamnar det i källaren prydligt
nedsorterad i någon kartong.

Det är vad som ska hända.
Genomgång av hemmets samtliga utrymmen.
Sortera. Och sedan sortera lite till.
(Har en pappershög som nått hälsovådliga höjder som ska gås igenom också.
Bara åsynen av den får mig på dåligt humör i nuläge.)

Aftonen kommer att spenderas med att fortsätta ta tillbaka trivseln i mitt liv.
Både hemmavid och de lediga tider jag har som jag gärna vill fylla med
människor jag trivs och mår gott med.
Väl avvägt med tid ensam.
Jag började genomföra det redan häromdagen.
Lugnet kommer ganska fort när jag väl börjat utföra.
Som om utförandet i sig skapar lugn.
Kanske genom att jag då signalerar till mig själv att jag har tagit kontroll
över situationen.
Jag har någon dags strukturerande kvar hemmavid innan jag är helt nöjd.
Allt som allt kommer jag att avsluta det med en rejäl städrunda.
Det är få saker som ökar min trivsel hemma som när saker och ting är på sina rätta platser
samt att det är rent.
Det får mig att känna mig väldigt tillfreds.

Och precis dit är jag på väg.

God torsdagsmorgon på oss alla!